Min nyckel till krypterade meddelanden

Har i flera år funderat på att lära mig skicka krypterade meddelanden. Och även gjort ett par tappra försök. Men när jag väl laddat hem programvaran har jag fastnat i oerhört tekniska manualer, närmast ingenjörsskadade skulle jag säga, och gett upp. Det har känts som om det krävts en grundkurs i krypteringsmatematik för att ens kunna använda verktygen.

Citat ur ”Den blodiga jorden”

Jag måste få ur mig lite från det jag läser i Timothy Snyders ”Den blodiga jorden”; den hemskaste bok jag någonsin läst.

Obs! Känsliga läsare – sluta läs! Ni har blivit varnade.

”Kvarteret är avlyssnat”

”Jag fick klartecken från åklagaren idag. Eftersom vi har att göra med ett gäng som smugglar knark & barn, och ledaren är känd pedofil med terroristiska tendenser, får vi dra igång avlyssning av hela kvarteret” sade Jonsson.
”Utmärkt jobbat!” svarade Näslund. Han lutade sig tillbaka i sin vida fåtölj och knöt nävarna bakom nacken.
”Ska jag börja direkt?”
”Kör på Jonsson! Det här gör nog susen!”

Rent mjöl i påsen, del 6 av 6

Detta är del sex i en serie blogginlägg där jag försöker mig på att förstå tankegångarna bakom ”Rent mjöl i påsen”. Observera att detta är uppdiktat och kryddat – så ta det som litteratur snarare än journalistik.

Rent mjöl i påsen, del 5 av 6

Detta är del fem i en serie blogginlägg där jag försöker mig på att förstå tankegångarna bakom ”Rent mjöl i påsen”. Observera att detta är uppdiktat och kryddat – så ta det som litteratur snarare än journalistik.

Guide till Grooveshark

Det har varit mycket prat och skriverier om Spotifys vara eller icke vara efter de förändringar de beslutat sig för att göra. Vi lägger oss inte i huruvida det är bra eller dåligt, men har däremot noterat att många hävdar att det inte finns något vettigt alternativ till Spotify. Vi menar att det finns det, och det heter Grooveshark. Vi tror att anledningen till att det inte ses som ett konkurrenskraftigt alternativ är a) att många inte känner till det, och b) att man inte riktigt har kläm på hur det fungerar. Vi vill med följande guide råda bot på dessa båda hinder.

Polis & brott, del 2

I inlägget Polis och brott diskuterade jag ”det repressiva sinnet” – idén att polisens uppgift i samhället är att vara ett slags uppfostrare av medborgarna. Pennalism är väl ett ord som någorlunda beskriver ett sådant system. En idé som står i bjärt kontrast till vad jag anser vara polisens primära uppgift: att utreda brott. Efter att de inträffat. Jag tog upp tesen att om allmänheten har bilden av polisen som varandes den mekanism i samhället som får folk att ”bete sig” så får vi en polisstat kort och gott.

Om Bodströmsamhället och ekonomisk stagnation

Jag läste för flera månader sedan en lång och intressant (som vanligt!) kommentar av allas vår bloggosfärdoldis ”Steelneck”. Detta under Full Mental Straight Jackets blogginlägg ”Demokrati på reträtt”.

Har sedan dess läst om den ett par gånger och lärt mig något nytt varje gång. Till slut bestämde jag mig för att remixa den och spela in en uppläsning.

Resultatet hittar du på min posterous-blogg: ”Bodströmsamhället & ekonomisk stagnation”. Remixa gärna vidare!

Taggar: bodströmsamhället, övervakning, repression, ekonomi, samhället, sverige, övervakningssamhället, informationspolitik

Polis & brott

Jag vet inte hur många gånger jag har dragit övervakningsargumentet kring upphovsrätten. På bloggen, på gator och torg, för kompisar och kollegor.

Det går ungefär så här: ”För att upprätthålla upphovsrätten i ett modernt samhälle, krävs övervakning av all trafik på internet.”

Jag har själv tyckt att det var ett av de vettigaste och viktigaste argumenten för en reformerad upphovsrätt. Detta då övervakning av all internettrafik inte är försvarbart ur ett demokratiskt perspektiv. En sådan övervakning inkräktar bland annat på den fria åsiktsbildningen då det skadar människors möjlighet till privat kommunikation.

Problemet är att det är ett för snävt resonemang. Det utgår från en bild av samhället som bygger på att lag upprätthålls endast genom polisiärt våld och inget annat.

Låt mig förklara vad jag menar.

Väldigt förenklat: Lag är det ”vi” som medborgare, genom våra folkvalda, skrivit ned är regler att följa, som vi alla är förhållandevis överrens om. Det är, idealt sett, en nedklottrad version av ”rättsmedvetandet” – det gemensamma medvetandet om vad som är rätt och fel, som vi alla bär med oss mer eller mindre.

Om en majoritet av folket plötsligt skulle börja skita i en viss lag, skulle det inte finnas någon chans för samhällets våldsmekanism – polisen – att ändra på detta beteende. Det finns helt enkelt inga sådana resurser att tillgå.

Ett annat exempel på att lag efterföljs av människor och inte påtvingas med hjälp av polisiär piska, är barnaga. Vi är med bred marginal överrens om att barnaga är något brottsligt – det tillhör det allmänna rättsmedvetandet sedan länge. Det betyder inte att polisen ska övervaka varje hem för att upprätthålla just den lagen! Det behövs inte, eftersom brottet strider såpass mycket mot det allmänna rättsmedvetandet, att folk i barnets närhet anmäler brottet vid minsta misstanke.

Om jag får abstrahera lite så kan man se på brott så här:

Till vänster har vi tiden innan ett brott begås; jag kallar det ”normaltillståndet”. Efter brottet inträffat, får polisen till uppgift att utreda detta. Normalt sett larmas polisen genom att en medborgare anmäler brottet till dem.

För att göra det ännu tydligare – polisen har två tydliga syften i ett samhälle. Ett primärt syfte och ett sekundärt. Det primära och därmed viktigaste syftet är att utreda brott. Dvs. att hantera processen efter att ett brott begåtts. Det sekundära syftet är att verka ”förebyggande”, innan brottet begås, genom åtgärder som närvaro på gatorna, kontroll av fordon eller övervakning av fotbollsmatcher.

Vad är polisens uppgifter i ett samhälle?

Det sekundära syftet, förebyggandet av brott, sköts enligt mig långt bättre av andra institutioner i samhället. T.ex. via skolor, fritidsgårdar och andra miljöer i barn och ungdomars uppväxt. Ger nya medborgare ett väl odlat rättsmedvetande, kort sagt.

Att utgå ifrån att brott förebyggs bäst av polisens allestädesnärvaro i vårat samhälle – att man tycker att polisen ska vara ett P.I.T.A. helt enkelt – är att helt ha missat att brottsförebyggande åtgärder sköts bättre av andra aktörer i samhället. Med en sådan syn på brottslighet och förebyggande av densamma är det inte konstigt att så många vill ha övervakning överallt.

För vad är egentligen övervakning? Notera att övervakning i form av kameror, datalagringsdirektiv, FRA osv. alla har följande ”repressiva tankegång” i grunden: genom att medvetandegöra befolkningen om polisiär närvaro (tänk på alla skyltar ”Området är övervakat”), ska de fungera avskräckande. Detta helt enkelt eftersom deras lagring är tänkta att underlätta eventuella brottsutredningar senare i tiden. Ibland föreställer jag mig övervakningskameror som små, stint stirrande poliser som är helt handlingsförlamade, gaffatejpade mot hushörn och spårvagnstak. Det är alltså ett slags hot om repressalier som ska styra oss att ”bete oss”. Piska, inte morot.

Det intressanta nu är att jag insett att det sekundära syftet håller på att jämställas eller till och med gå om det primära syftet. Istället för att verka post-crime, är vi på väg in i ett samhälle där polisen verkar pre-crime!

På det sättet är det lätt att se det framväxande övervakningssamhället; jag gissar att väldigt många människor har, likt jag hade tidigare, en väldigt förenklad bild av polisens roll i ett samhälle. En bild som går ut på att polisen ska ”hålla ordning”, ”förebygga brott”, ”upprätthålla lagen”. Men det är bara polisens sekundära syfte!

Så vad leder denna förväxling av primärt- och sekundärt syfte oss..? Tja, om allmänhetens bild av polisens uppgift i samhället går ut på att verka pre-crime, då hamnar vi i en polisstat kort och gott. Polisen uppfostrar medborgarna, med våld.

Är det dit vi vill?

Uppdatering: jag har skrivit ett uppföljningsinlägg: Polis och brott, del 2.

Taggar: övervakning, övervakningssamhället, 1984, bodströmsamhället, informationspolitik, polisen, brott, samhälle

I am Wikileaks

Läser hos Niklas Starow och Torbjörn Jerlerup om kampanjen ”I am Spartacus”.

Idén är att publicera ett slumpartat dokument ur #cablegate på sin blogg, som stöd för Wikileaks. Så här kommer mitt bidrag!

---

(originalkabel: 08LONDON2765)

Reference ID Created Released Classification Origin
08LONDON2765 2008-10-31 15:03 2010-11-30 23:11 CONFIDENTIAL Embassy London

VZCZCXRO0357
PP RUEHAG RUEHROV
DE RUEHLO #2765/01 3051533
ZNY CCCCC ZZH
P 311533Z OCT 08
FM AMEMBASSY LONDON
TO RUEHC/SECSTATE WASHDC PRIORITY 0289
INFO RUCNMEM/EU MEMBER STATES COLLECTIVE PRIORITY
RUEATRS/DEPT OF TREASURY WASHDC PRIORITY
RHEHNSC/NSC WASHDC PRIORITY

C O N F I D E N T I A L SECTION 01 OF 02 LONDON 002765

SIPDIS

DEPT FOR EEB PDAS NELSON, MSAKAUE
TREASURY FOR MURDEN, CARNES

EO 12958 DECL: 10/30/2018
TAGS ECON, EINV, PGOV, UK
SUBJECT: CONSERVATIVE PARTY CAUGHT FLAT-FOOTED BY BROWN’S

QUICK MANEUVERS ON FINANCIAL CRISIS, SAYS SENIOR TORY MP
REF: A. LONDON 2666 B. LONDON 2603

Classified By: Economic Minister Counselor Mark Tokola for reasons 1.4 b and d.

¶1. (C) PM Brown’s relatively deft performance (ref b) in handling the economic crisis over the past month has caught the Conservative Party off-guard, and the Tories’ response to the crisis has been regrettably tepid, Michael Fallon, Tory MP and senior Tory member of the Treasury Committee, House of Commons, told emboffs October 29th. The Conservative Party felt the absence of a strong Shadow Chancellor and, the party’s counter-proposals to Labour’s plans have been “all over the place.” Fallon particularly criticized Shadow Chancellor George Osborne’s op-ed piece in the October 28 Daily Telegraph, as a “weak”, almost laughable, response to the economic crisis. While Brown was enjoying higher poll numbers because of his perceived solid handling of the crisis, Fallon argued that once the recession worsens and the public feels its effects, Brown would no longer be immune from criticism, and from being held accountable for the failures of an economic system that he supervised for ten years as Chancellor of the Exchequer.

¶2. (C) Fallon said that Brown should be held responsible for the weakness of the Tripartite Committee, which he implemented and which failed to identify problems in their incipient stages — and then which failed to respond effectively. The Committee – which consists of Her Majesty’s Treasury, the Bank of England, the Financial Services Authority – is charged with maintaining financial stability. When Northern Rock Bank failed, Chancellor of the Exchequer Alistair Darling was new to his job, and the FSA was in the closing stages of being led by outgoing chairman Sir Callum McCarthy (Lord Adair Turner took over in September). It would be too harsh to criticize their performance then, Fallon said, given the changes in leadership, but the Tripartite Committee’s reaction since then and particularly over the summer to the crisis has been inadequate. Gordon Brown has had to be the architect of the rescue plan for which, Fallon said, he gleefully has taken responsibility. One problem with the Committee during the time of the Northern Rock failure was that the three leaders of the Committee viewed each other with distrust, wanted to keep the others’ institutions at arms’ length, and even, Fallon contended, disliked each other. As a result, there had been minimal coordination among the three. Fallon himself said he personally dislikes Turner as a rather “soul-less technocrat,” but that he was highly competent and the right person for the job. Fallon argued that the Tripartite Committee structure should be disbanded, and that the Bank of England should be given greater authority and the mandate to ensure financial stability, on the order of the mandate of the Federal Reserve Bank. In his view, the FSA should be responsible for business practices, not financial stability.

¶3. (C) The economic crisis was not near its end, Fallon remarked, saying that he expected even greater shocks in the near-future. He was most concerned about the lack of disclosure about the toxicity on banks’ balance books. Once the extent of the toxicity was revealed, he said he expected many more banks to fail. Fallon said the Tories reluctantly acquiesced to the need for recapitalization of some banks, but that this bail-out had to be limited in nature. But what would the government do — can it do — when faced with more bank failures? he wondered. The government’s rescue plan has raised the risk of moral hazard and the costs of more bank failures would be too high to fund. Fallon also criticized the Labour Government for not having a plan to extricate itself from banks that the government has recapitalized. If there was no timetable for government divestment, there was no incentive for investors to purchase the remaining shares. Furthermore, he argued, the banks could be subject to pressures to fund politically expedient, but not commercially profitable projects, the longer they were owned in whole or part by the government. Fallon said that further drastic steps may be required as the crisis unfolds. For example, he could imagine a nationalized insurance company.

Comment
——-

¶4. (C) Fallon’s comments to us reflected Conservative frustration — and some grudging admiration — for Prime Minister Brown’s skill, so far, in seizing the high ground during the economic crisis. The image Brown projects of “a
LONDON 00002765 002 OF 002
serious man for serious times,” and a “leader born for this hour,” has worked so far. The Conservatives, on the other hand, came across as weak junior partners while taking the tack of supporting the Labour government in a time of crisis; and are now coming across as confounded and confused now that they are trying to go on the attack — so far not being able to articulate an alternative to Brown’s actions. Meanwhile, the scandal that has enveloped Shadow Chancellor George Osborne has not helped (ref a).
Visit London’s Classified Website: http://www.intelink.sgov.gov/wiki/Portal:Unit ed_Kingdom
LeBaron

---

Notera att du kan göra en egen ”spegel” av hela Wikileaks enkelt och lätt om du kör Ubuntu server hemmavid. Det gör inte jag, så jag kör ”I am Wikileaks”-varianten istället!

Taggar: wikileaks, informationspolitik