PDKI 65 år – Piratpartiet där

För 65 år sedan bildades det Kurdiska Demokratiska Partiet i Iran (PDKI). Igår firade de denna dag på folkets hus i Hammarkullen.

Piratpartiet representerades av mig och Jacob Hallén.

Här är talet jag höll. Jag inriktade mig på övervakningshetsen vi sett i Sverige under senare år:

Hej vänner!

Ni firar idag den 65e årsdagen för PDKIs bildande. Jag och min partikamrat Jacop från piratpartiet är här idag för att fira denna dag tillsammans med er. Redan för 65 år sedan stod PDKI för demokrati och mänskliga rättigheter och den kampen pågår fortfarande.

Vi vet också vad som pågår i Iran. Många som avrättas, kvinnor som stenas till död och människor som torteras för sina åsikter. Inte minst hörde vi om detta under de stora demonstrationerna vid valet för ett år sedan. Då hjälpte Piratpartiet till med krypterad kommunikation på internet. Detta hjälper vi fortfarande till med, och om någon vill ha hjälp är det bara att kontakta oss.

De senaste åren har en övervakningsvåg sköljt över Sverige. Det har varit tal om avlyssning av Skype, MSN och mejl. Det har varit tal om spårande av mobiltelefoner. Det har varit tal om övervakningskameror på fler ställen i samhället.

Dessa tvångsmedel har motiverats med tal om terrorism, organiserad brottslighet och människohandel. Alla dessa hotbilder är värda att bekämpa, och de flesta tycker om att det finns övervakningskameror i mörka gränder och utsatta områden. Men är vi beredda att gå så långt med övervakningsivern, att vi blir ständigt övervakade? När vi går till tvättstugan, när vi surfar på internet, när vi ringer vännen? Finns det någon gräns för hur långt vi vill ge polis och underrättelsetjänst möjlighet att bryta sig in i våra liv?

När min fru ringer till släktingar i Kurdistan är hon försiktig med vad hon säger, just för att polis och underrättelsetjänst har så stora befogenheter där. Ska hon behöva vara försiktig med sin kommunikation även när hon pratar med vänner i Sverige?

Rätten till privatliv är en mänsklig rättighet. Så länge man inte är misstänkt för ett grovt brott, ska man heller inte utsättas för övervakning.

Rätten till privatliv är viktig för demokratin. Det som PDKI har kämpat för i 65 år. Människor ska kunna kommunicera åsikter fritt med varandra, utan oro för avlyssning eller åsiktsregistrering.

Jag vill att min dotter ska växa upp i ett samhälle där hon kan tala fritt, utan oro för att hennes vänner ska råka illa ut för det hon säger.
Jag vill att min dotter ska få uppleva det öppna samhälle Sverige gjort sig känt att vara i världen.
Jag vill att min dotter ska kunna åka till sin mammas hemland Kurdistan, utan oro för sin egen säkerhet.

Det ska vi alla här i rummet ska kämpa för!

Kurdiskan i början av talet betyder ”Hej, jag heter Olof” och på slutet är det en hälsning till tre framstående politiker inom PDKI som satt livet till i kampen för demokratin.

Jag och Jacob stannade ungefär en timme extra efter att den två och en halv timme långa tallistan var avklarad. Vi dansade kurdisk ”ringdans”, som jag tyvärr inte har någon bild av.

Vi lät flygblad och valsedlar ligga kvar på bordet vi satt vid.

PDKI – Tack för inbjudan och på återseende!

Förutom Piratpartiet var också Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet där.

Annons

Sak, inte person

Jag tycker mig märka en tendens att sedan PP’s valmanifest kom ut diskutera Rick Falkvinges tidvis bombastiska retoriska stil, istället för sakpolitik.

Bara så alla vet: PP är ett sakfrågeparti. Våra medlemmar, inklusive partiledaren, fokuserar på frågorna ur ett idelogiskt perspektiv snarare än att oroa oss för stil och misstolkning. Det är måhända något vi behöver bättra oss på, medges, speciellt när vi försöker ta oss in i riksdagen.

Men du, var lite godtrogen som omväxling och se oss utifrån perspektivet att vi är aktivister, doers, ideologer. Vi tar tag i saker, vill förändra strukturer som är orättvisa eller helt enkelt funktionsodugliga och rättsosäkra.

Det började i måndags då DN valde den uppseendeväckande rubriken ”PP vill att barnporrlagen blir het valfråga”. Därefter har ”mediedrevet” följt sin vanliga logik.

Vi har sett Expressens ledarskribent Johannes Forssberg spekulera i artikeln ”Falkvinges bunkerklubb”:

”Man kan tänka sig att atmosfären varit förgiftad av den revanschism som så ofta hörs i partiledaren Rick Falkvinges tal.”

Eller uppföljaren ”Ord som Falkvinge inte kan stava till” (rubriken säger en hel del om nivån på debatten):

”Ridå. Hur många kloka piratpartister det än finns går det inte att ta partiet på allvar så länge den mannen bär fanan.”

Med en sådan avslutning är det nästan uppenbart att det jag försöker visa i denna text, är sant: det är personpåhopp, inte sakpolitik.

Med en politisk arena som närmar sig USA’s personval alltmer tycker jag det är dags att media vaknar upp och börjar tala om frågor snarare än om politiker.

Sedan har vi en uppsjö med kopimister. Är det kanske en samordnad attack mot Rick Falkvinge personligen vi ser?

Ja, jag håller med om att Rick överdriver saker. Ja, jag håller med om att han har en väl vass, ja t.o.m. slarvig retorik ibland.

Enligt medielogiken måste PP efter morgonens vinklade* SR-intervju med Rick gå ut med ett tydligt klargörande i ett pressmeddelande. Ska det verkligen behövas ett klargörande att PP är emot barnporr? Sandlådepolitik!

Lär er skilja sak från person – och intryck ifrån avsikt.

Om jag skulle spetsa till det lite, skulle jag kunna säga att det Johannes m.fl. sysslar med är att anmärka på hur den modige klasskompisen som står upp för den mobbade personen i klassrummet klär sig. Skärpning!

*Uppdatering: Jag har gjort en blunder. Jag trodde att intervjun var nedklippt och därmed hade vinklats om. Detta verkar inte vara fallet och därmed accepterar jag helt och fullt att detta var en tanklös groda från Rick, och inte en vinkling.

Taggar: politik, informationspolitik, piratpartiet

PS. Bara för att visa att innehåll faktiskt är viktigare än yta, ta en titt på dessa artiklar som sett igenom glasyren: ”Barnporrlagen tillämpas på ett kulturfientligt sätt” (Jens Liljestrand) och ”Det ska inte vara straffbart att avbilda fiktiva barn” (Madeleine Leijonhufvud) DS

Transparens vs makt

Efter förra veckans stöd för Wikileaks från Piratpartiet (jättebra tycker jag!) har deeped ställt frågan ”Vad är egentligen skillnaden mellan FRA-lagen och Wikileaks?”. Tankegången med frågan är att båda två säger sig ”främja något gott” och helt enkelt bygger på integritetsintrång. Så vad är skillnaden?

Det var är jäkligt intressant fråga som jag gått runt och funderat på en hel del. Det enkla svaret är, såklart, att Wikileaks är (världs)medborgarna som bevakar makten, medan det andra är makten som bevakar medborgaren. FRA är kopplat till styret av Sverige (regering, regeringskansli och försvarsmakt är uppdragsgivare) och därmed våldsmonopolet. Wikileaks har inga lagliga möjligheter att använda våld mot någon.

Sedan läste jag framtidsklustrets idéer om att ”tjatet om integritet upphör”:

Tjatet om integritet upphör

Just nu håller piratpartiet på att bli ett tillhåll för rättshaverister, bakåtsträvare och sexliberaler. Vi själva är för öppenhet och delad information. Inte lagar som strävar efter att kapa informationsflöden. Vi vill ha lagar som inte isolerar människor och information, utan lagar som för samman dem. En sista strid mellan integritetsnördar och kopimister är oundviklig. Därför måste piratpartiet chilla som fan med sin integritetspolitik.

Ska detta tolkas som att ett generaliserat FRA är bra (alla kan läsa all information om alla), enligt framtidsklustret..? Total transparens?

Och så har vi dem som tycker konträrt motsatt också. ”Integritetsfundamentalism” kallar jag det nedan. Läs t.ex. Maccos och Socrates kommentarer i denna tråd, som tycker att det Wikileaks gör är kass, och ett integritetsintrång.

Transparens är för mig egentligen samma sak som övervakning. Eller åtminstone närbesläktat. Andra likartade begrepp är genomskinlighet, öppenhet, insyn, offentlighetsprincip. Kärt barn har många namn 😉

Jag ritade några bilder för att åskådliggöra dessa olika ”synsätt” på transparens kontra makt.

Denna bild motsvarar alltså att all information alltid ska vara tillgänglig för alla. Oavsett hur mycket eller lite makt/påverkan individen/organisationen har. Alla har insyn i varandras privatliv, ständig lagring av allt. Detta är för mig ett veritabelt helvete (även om det är bättre än den tendens jag tycker mig se i dagens politiska vindar, se bilden ”På gång” nedan), och jag hoppas jag har med mig majoriteten av Piratpartiet där. Om detta är framtiden vill jag inte vara med.

I denna bild ska alla individer/organisationer, oavsett position i samhället och storlek/makt i organisationen, hela tiden ha total slutenhet/noll insyn. Jag kallar denna syn ”integritetsfundamentalism”.

Nästa bild ut är den tendens jag tycker mig se; övervakning av den lilla medborgaren, och större slutenhet i maktens korridorer. Detta är det allra värsta scenariot, då det ger en otrevlig tillvaro för människor i allmänhet, och större risk för maktkorruption och dumheter hos kraftfulla entiteter i världen.

Sist ut är den syn som jag själv har på transparens vs makt. Här har medborgarna lagstadgad rätt till privatliv, och ju större makt en individ/organisation/entitet har i samhällskroppen, desto större är insynen i beslutsgångarna.

Jag tror och hoppas att detta är Piratpartiets syn i stort. Stödet för Wikileaks, och inställningen till FRA-lagen, stödjer denna tes.

Uppdatering: jag kom på att denna diskussion starkt knyter an till Jacob Dexes inlägg ”Fri information – varför?”.

Taggar: transparens, övervakning, fra-lagen, öppenhet, offentlighetsprincip, makt, piratpartiet, politik, informationspolitik

Torgmöte i Göteborg

Här är några filmklipp från gårdagens torgmöte i Brunnsparken, Göteborg.

Torgmötet: Flygbladsutdelning, flaggor, bokbord/kulturbombning, tal.

Jacob höll flera tal. Det du ser ovan handlar om hur orättfärdig han anser att upphovsrätten är. Om du vill se några fler tal har jag lagt upp dem på min youtube-kanal.

Jag talar om #gategate och går vidare till rättssäkerheten, som jag anser är på tillbakagång i Sverige just nu.

Ver berättar varför vi kallar oss pirater, och slår hål på några fildelningsmyter.

Taggar: informationspolitik, politik, rättssäkerhet, upphovsrätt, kultur, piratpartiet

Remix av ett par Steelneck-kommentarer

Jag satt och njöt av ett par Steelneck-kommentarer i förmiddags, och fick för mig att jag skulle göra något av dem.

Så jag kom på att jag kunde remixa dem till en sammanhängande text, och tala in med mikrofon.

Sagt och gjort! Jag döpte resultatet till ”Datalagringsdirektivet och att sätta gränser”. Jag vet att jag är en riktigt usel uppläsare, men nånstans måste man börja. Och ja, det är lite känslosamt här och var. Jag ska bli bättre, lovar! 😉

Som av en händelse uppmanar HAX bloggosfären att ta tag i datalagringsdirektivet i medietorkan dessa två veckor som följer.

Taggar: informationspolitik, politik, datalagringsdirektivet, piratpartiet, teledatalagring

TPB i riksdagen – och Piratpimpad bil

Måste väl droppa en obligatorisk kommentar kring att Rick Falkvinge skrivit i Aftonbladet att The Pirate Bay’s servrar ska placeras i riksdagshuset vid ett inträde i höst.

Nyheten toppade knuff tidigare idag:

Min kommentar är som följer: Det är valår, så den här typen av utspel är ingenting konstigt, om än väldigt roligt att se. Dock hade jag hellre sett att Piratpartiet hjälpte WikiLeaks.org med skyddade servrar. 🙂

Uppdatering: För de som surfar förbi och inte fattar varför i hela h-e Piratpartiet vill att icke-kommersiell fildelning av upphovsrättsskyddat material ska vara lagligt, rekommenderar jag att läsa mitt inlägg ”Därför måste Henrik Pontén ge sig”. I en mening: demokrati är viktigare än ekonomisk upphovsrätt.

Klistrade fast en Piratpartiet-dekal på bilen ikväll också (Tack UP-GBG-ordförande Tim!!):

Taggar: politik, informationspolitik, piratpartiet, tpb

Missa inte Rick & Anna i SvD

Anna Troberg och Rick Falkvinge, båda partiledare i Piratpartiet, har skrivit en utmärkt artikel kring det senaste försöket att släcka ned The Pirate Bay.

Taggar: informationspolitik, politik, the pirate bay, piratpartiet

Hur SWIFT fungerar

[Alla bilder är CC-BY-SA dvs det är ok att återpublicera]

Uppdatering: Ministerrådet i EU har klubbat avtalet.

Jag läste på Mark Klambergs blogg att en ny SWIFT-omröstning är på gång nere i EU. Kanske redan den 7e juli.

Jag var med och skrev en replik i GP häromveckan, där vi nämnde SWIFT. Men nu tänkte jag ta det ”back to basics”, och förklara vad det hela handlar om.

SWIFT är ett Belgiskt företag, som erbjuder tjänster för banker. Mera specifikt tillhandahåller de service för att underlätta transaktioner mellan banker, som ligger i olika länder. Här är en bild som förklarar:

Det SWIFT-omröstningen i Bryssel handlar om är egentligen det så kallade TFTP-avtalet (Terrorist Finance Tracking Program). Detta avtal mellan EU och USA går ut på att skicka över så kallad transaktionsinformation ”i bulk” till NSA, USAs motsvarighet till FRA.

Detta ”i bulk” innebär att informationen som skickas inte är inriktad på enskild individ, utan är ett slags lång lista med sökresultat på ett visst sökmönster (tänk Google-sökning). Alltså; oavsett om personer är misstänkta för terrorbrott eller ej, är det meningen att data ska skickas över Atlanten.

Så här:

Uppdatering: Hasse Rosén på DN uppmärksammade mig på att informationen skickas till Treasury Department i USA, inte till NSA. Från Treasury Dep. kan FBI, NSA m.fl. beställa information.

Alltså: Treasury Department får ”bulk transfer” av data (massor av information), FBI o dyl får enligt avtalet beställa sökningar i denna data.

Hela resonemanget kring SWIFT/TFPT påminner om FRA-debatten: ”Terrorismbekämpning” är syftet, sökningar sker generellt och inte inriktat på individer.

Om man ska nämna någon förbättring som Cecilia Malmström lyckats få igenom, så är det att själva handhavandet av informationen ska ”övervakas” av en EU-utsedd person, kontinuerligt. Hur mycket insyn denna person får i själva hanteringen låter jag vara osagt.

Jag skulle gärna vilja att vi tillsammans hjälps åt att förklara vad för problem som finns med ett sådant här system. Därför har jag skapat en ”padda” dit alla kan skriva in riskerna med SWIFT/TFPT. Padda: /riskerna-med-swift.

Taggar: informationspolitik, swift, tfpt, censila, cecilia malmström, usa, eu, piratpartiet

Piratpartiet fyller ett tomrum

Jag och Björn Odlund fick en insändare publicerad i fredags.

Det var Borås Tidning som tyckte vi skulle få en halvsida med bild*. Kul!

De som följde helgens ”rabalder” kring NWT-insändaren vet att jag, Marie och Anders råkade ut för en ”omvinkling”. Denna gång kändes dock insändaren som originalet. Skönt!

För att läsa insändaren blir du tvungen att köpa fredagens BT (hur nu det ska gå till!) alternativt hoppas på att den publiceras online. Jag har inte hittat den på deras nättidning i alla fall.

Jag avvaktar några dagar med publicering här på bloggen, eftersom jag inte känner till upphovsrättsläget kring en sådan publicering. Kommentera gärna hur det ligger till du som vet!

* Bilden skickade vi inte in, så den måste BT hittat någon annanstans.

Uppdatering: Jag klistrar in insändartexten här efter OK från BT.

När debatten fylls av ”stupstockar” och ”tobleronepolitik” lämnas partiprogrammen därhän. De nyansskillnader som faktiskt finns mellan de enskilda partierna inom blocken försvinner. Allt blir svart eller vitt. De mindre  partierna förväntas vara med och putsa de stora partiernas fjädrar. Det hela påminner om partiernas styvmoderliga behandling av sina ungdomsförbund.

Här i Sverige har vi sedan några år tillbaka ett rumsrent alternativ till de traditionella partierna. Vi har ett nytt parti som inte står för enfald och inskränkthet, utan för mångfald och öppenhet. Vi har Piratpartiet.

Hur ska vi hantera alla de olika frågeställningar som det framväxande informationssamhället ställer oss inför? Hur tar vi tillvara på alla de möjligheter att delta i samhällsbygget, som internet erbjuder? Bör staten ha rätt att läsa ditt barnbarns kärleksbrev, som idag skickas via datorer och inte posten? Piratpartiet ställer och försöker besvara dessa viktiga frågor som de andra partierna missat eller visat ett totalt ointresse inför.

Visst är Piratpartiet ett fokusparti. Vi fokuserar på alla människors rätt till deltagande, lärande och personlig utveckling, utan statligt överförmynderi. Detta fokus på ett fåtal viktiga frågor gör att en röst på Piratpartiet är en röst som inte kan misstolkas. Detta resulterar också i att vi inte kan dölja svek mot vallöften i en djungel av frågor. Därför är vårt fokus en styrka.

Varje röst på Piratpartiet är ett steg närmare ett väl fungerande bildningssamhälle där individens rätt till integritet, kultur och kunskap är inskrivet i lagen. Piratpartiet har redan inlett det arbetet i EU-parlamentet. Nu siktar vi på riksdagen.

Piratpartiet är dessutom en frisk vind mitt i den trötta blockpolitiken.

Björn Odlund, riksdags- och regionkandidat för Piratpartiet, Borås
Olof Bjarnason, riksdagskandidat för Piratpartiet, Mölndal

Insändartexten är en remix av Anna Trobergs text.

Taggar: informationspolitik, borås tidning, piratpartiet, politik, blockpolitik, val2010

Alternativ 1a maj

Det var en surrealistisk känsla att gå i demonstration/karnevalsståget igår. För vi skanderade ingenting, vi proklamerade ingenting. Istället dundrade futuristisk CreativeCommons-musik ur de båda högtalarna vårt budskap:

Vi kommer ifrån framtiden. Vi bygger det framtida samhället.