Grundlagsutredningen föreslår att spärren för personval till riksdagen sänks från 8 procent till 5 procent.
Jag frågar mig själv: exakt vad betyder detta?
Kan det vara så här?
- Varje röst på ett riksdagsparti, alltså de gula valsedlarna, innebär också en röst på en person.
- Om man inte kryssar för en person, kan man se det som att partiet väljer person åt en – dvs. den första på listan med stor sannolikhet.
- Om partiet får fler än 4 procent av alla röster, kommer de in i riksdagen.
- De 349 posterna i rum 101, riksdagen, delas upp jämnt mellan dessa partier.
- Vilka personer som representerar ett parti i riksdagen, avgörs av personrösterna – eller partiet i icke-personröstningsfallet.
- Om ett parti får 3 platser men 6 personer har mer än X personvalsprocent, väljs de med högst procent in i riksdagen.
- Om ett parti får 10 platser men bara 2 personer har mer än X personvalsprocent kan man fråga sig vad som händer. Upp till partiets godtycke måntro?
Det grundlagsutredningen nu föreslår är att X ändras från 8 till 5. En förstärkning av medborgarnas personvalsstyrka. Bra!
Visst är det ett steg i rätt riktning enligt mig. Men grundlagsutredningen ger tummen ned till författningsdomstol – något jag tycker behövs i Sverige efter att ha sett FRA-debaclet, en strid som fortfarande pågår. T.ex. via bloggsammanslutningen riksdagssvar.se.
Jag noterar också att förtroendeomröstning för tänkt stadsminister ska ske per automatik efter valet – tandlöst och är nog mest ett sätt att försöka ”stärka” tänkt framtida regering, regeringsduglighet och liknande politiskt dravel.
Sedan kan jag också undra hur mp+borgerliga kan misslyckas med att ha författningsdomstol som förslag? Alliansen har väl majoritet i riksdagen, och om man lägger MPs platser ovanpå det blir det väl rejäl majoritet?
Taggar: politik, grundlagsutredningen, författningsdomstol, personval