TPB i riksdagen – och Piratpimpad bil

02 juli 2010

Måste väl droppa en obligatorisk kommentar kring att Rick Falkvinge skrivit i Aftonbladet att The Pirate Bay’s servrar ska placeras i riksdagshuset vid ett inträde i höst.

Nyheten toppade knuff tidigare idag:

Min kommentar är som följer: Det är valår, så den här typen av utspel är ingenting konstigt, om än väldigt roligt att se. Dock hade jag hellre sett att Piratpartiet hjälpte WikiLeaks.org med skyddade servrar. 🙂

Uppdatering: För de som surfar förbi och inte fattar varför i hela h-e Piratpartiet vill att icke-kommersiell fildelning av upphovsrättsskyddat material ska vara lagligt, rekommenderar jag att läsa mitt inlägg ”Därför måste Henrik Pontén ge sig”. I en mening: demokrati är viktigare än ekonomisk upphovsrätt.

Klistrade fast en Piratpartiet-dekal på bilen ikväll också (Tack UP-GBG-ordförande Tim!!):

Taggar: , , ,


#aftongate – Varför stämmer ingen Rick?

18 april 2010

Det som hänt i #aftongate sedan jag postade sist är att en förklaring kommit ovanför den nu återpublicerade artikeln:

Rick Falkvinges (PP) artikel om Pirate bay-domen togs bort sen eftermiddag i går från Aftonbladet debatt.

Texten innehåller en mutanklagelse mot en namngiven polisman.

På grund av en miss i våra rutiner prövades inte frågan om namnpublicering.

Vi tog då ned artikeln tillfälligt för att kontakta ansvarig utgivare om namnpubliceringen och erbjuda den utpekade polismannen utrymme för replik.

Så har nu skett och vi gör därför åter artikeln tillgänglig. Inget är ändrat i artikeln. Polismannen har avböjt att replikera.

Karin Magnusson, Debattchef Aftonbladet.

Så långt är det väl egentligen inga konstigheter – inga konspirationer, inga påtryckningar från varken namngiven polisman, branschorganisation eller ”illasinnat” Hollywoodbolag.

Men – och det är ett men med emfas – varför stämmer ingen Rick Falkvinge för förtal? Det är helt solklart förtal av polismannen ifråga. Det finns inga tvivel om att Rick anklagar honom för mutbrott.

Som Rick uttrycker det på bloggen:

Så att ingen ska feltolka det: utifrån de faktiska skeendena (som jag redovisade för Aftonbladet i samband med att jag skickade in artikeln) så påstår jag att det här är en muta, och jag skriver att det utomlands tveklöst skulle vara en muta, och jag anklagar polisen Jim Keyzer för att ta mutor av en part i målet för en utredning, utifrån de sakfakta jag känner till. Därom ska inga tvivel ligga.

Min avslutande fråga blir därför:

Varför stämmer ingen Rick?

Uppdatering: Rick lämnar en kommentar om detta:

Därför att tryckfrihetsförordningen är tydlig med att förtal inte kommer ifråga om man haft rimligt skäl att tro att det förhåller sig på ett visst sätt.

Om det är sant eller inte är alltså inte relevant, bara om man haft skäl att tro att det är sant.

Taggar: , , , ,


Streisandeffekten

17 april 2010

Uppdatering: nejtillpirater-bloggen har uppmärksammat mitt inlägg nedan (tack för detta, smickrande!). Och det får mig att tänka – hur kan vi effektivisera informationsspridandet om detta? Jo vi kan länka varandras bloggar. Lägg in länkar till alla blogginlägg som publicerat Falkvinges artikel i paddan piratepad.net/artikeln-som-forsvann.

— Originalinlägget följer —

Det finns ett fenomen på internet, som är nära relaterat till axiomet ”Information wants to be free”. Det är Streisandeffekten – som i kort går ut på att om någon försöker stoppa information, sprider sig informationen än snabbare.

När vi ikväll surfar in på det som brukade vara Falkvinges debattartikel möts vi av följande syn:

Jag tror vi kan få se en Streisand-effekt i fallet med #aftongate. Aftonbladets version är att de valde att ”faktakontrollera” Rick Falkvinges debattartikel, enligt en kommentar hos Falkvinge själv.

Hittills hittar vi artikeln här, här, här, och här.

Och här nedan, såklart:

”I dag den 17 april är det ett år sedan domen mot The Pirate Bay föll.

Från att husrannsakan den 31 maj 2006 bröt mot grundlagen, via utredande poliser som mutats helt öppet av storföretagen, till en världspress som häpnade med gapande mun åt korruptionen när det visade sig att domaren satt med i samma intresseorganisation för upphovsrättsskärpning och bestraffning som de åtalande företagen, så är etablissemangets krig mot utmanaren The Pirate bay en skandal från början till slut där det är tydligt att i stort sett alla inblandande har låtit maktdemonstration gå före rätt.

Det börjar vid lunchtid den 31 maj 2006. Femtio poliser går in i serverhallen som bland mycket annat huserar The Pirate Bay och tömmer den på allt som finns där. Många småföretagare står maktlösa och får lägga ner verksamheten när de står utan både servrar och kundregister.

Seriöst – hur ofta ser man en polisinsats med femtio poliser för något riktigt brott? När såg man senast det för en misshandel på stan där folk ligger blodiga på gatan? Det är uppenbart att makten redan från början, från dag ett, skulle markera att det är skillnad på folk och folk.

Alla som har varit i närheten av The Pirate Bay-operatörerna trakasseras. Deras juridiska ombud plockas in för förhör och DNA-registreras (!). En person som bara dejtat en av operatörerna får sina datorer beslagtagna. De ska verkligen markeras som fredlösa. Piratpartiets medlemsantal tredubblas på en vecka.

Men det fungerar inte att måla upp dem som fredlösa, för de är hjältar. Tre dagar senare hålls demonstrationer i hela landet, där PirateBay-operatörerna lyfts fram som vår generations föredömen. En hel generation sluter mangrant upp bakom dem.

Vilket bara irriterar ett enat etablissemang ytterligare.

Upphovsrättskartellerna, med etablissemangets goda minne, håller inte igen med fula tricks. Ett av de mer uppseendeväckande är att en av de utredande polismännen, Keyzer, mutas med ett sexmånaders välbetalt jobb hos Warner Brothers i samband med att polisutredningen avslutas. Warner Brothers är ett av de företag som ligger bakom polisanmälan mot Pirate Bay. Utomlands ses sådant som en solklar polismuta och är därför förbjudet sedan länge. Här i Sverige tycker däremot justitieminister Beatrice Ask bara att det är positivt att polismannen kan kompetensutvecklas utanför poliskåren.

Man tar sig för pannan. Eller förfäras. Eller både och.

Nästan tre år efter razzian den 31 maj 2006, börjar rättegången i Stockholms Tingsrätt. En av operatörerna ställs bland annat till svars för det politiska (!) innehållet i vad han hade sagt vid demonstrationerna efter razzian. Det kan inte vara tydligare att rättegången är politisk från början. När domen faller den 17 april 2009, är det ingen som tror sina ögon. 30 miljoner i skadestånd och ett års fängelse?

Den så kallade Hagamannen dömdes att betala 850 000 till sina offer för nio brutala våldtäkter. Det är strax under 100 000 för en traumatiserande våldtäkt. Här utdöms 30 miljoner för medhjälp till att kopiera 20 låtar, nio filmer och fyra dataspel. Det är ungefär en miljo per verk. För medhjälp till att kopiera. Tio gånger hårdare skadestånd än för en brutal våldtäkt, alltså.

Det blir väldigt tydligt att det är skillnad på folk och folk.

Piratpartiets medlemsantal tredubblas på en vecka. Igen.

Sedan blir det storm i hela världspressen när det visar sig att domaren i målet sitter med i samma intresseorganisation för att stärka och skydda upphovsrätten som de anklagande företagskartellerna. Hela världens media skriver om korruptionen i det svenska Pirate-Bay-målet – för utomlands kallas spadar för spadar. Korruption. Uppenbar korruption i det svenska rättsväsendet, i det mest uppmärksammade målet på hela året. Min telefonsvarare hade frågor från allt mellan BBC och CNN.

I dag har vi kommit fram till april 2010, och i höst ska fallet upp i hovrätten. De åtalade och deras advokater kan bara närvara om den läggs de första veckorna som hovrätten hade erbjudit, tidigt i september. Men hovrätten lyssnade mer på storföretagen och rättegången kommer därför först efter valet den 19 september. Vid det här laget borde inte någon vara förvånad: hela etablissemanget, från politiker till domstolar till rättsväsende, vill sannolikt undvika att ännu en valrörelse handlar om The Pirate Bay.

Historien om etablissemangets krig mot The Pirate Bay är en thriller med korruption, grundlagsbrott, mutor och vänskapsskydd. Det var aldrig en juridisk rättegång, utan har alltid varit en politisk. Uppstudsarna ska markeras som fredlösa till varje pris. Rättssäkerhet och grundläggande rättsprinciper sätts genast åt sidan när någon vågar utmana systemet. Därför måste också situationen lösas politiskt. Därför behövs Piratpartiet i riksdagen, och det mer än någonsin.

För inte så länge sedan skaldade nobelpristagaren Verner von Heidenstam att det är skam och en fläck på Sveriges banér att medborgarrätt heter pengar. Frågan är om det inte är mer sant idag än när det skrevs för 111 år sedan.

Rick Falkvinge, partiledare för Piratpartiet Sverige”

Taggar: , , ,


Är Posten ansvarig för vad folk skickar?

25 april 2009

scabernestorVia Scaber Nestors blogg hittar jag följande:

REMISS DS 2001:13 från SFIR – Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd.

Föreningen anser att det bör kunna ställas ansvarsgrundande krav på en tjänsteleverantör såsom mellanhand.

SFIR är Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd.

Låt oss begrunda vad detta innebär en stund. En tjänsteleverantör med mellanhandsroll är till exempel gamla hederliga Posten. ”Ansvarsgrundande krav” handlar alltså om att man ska kunna ställa Posten till svars för innehållet i brev folk skickar.

posten

Medhjälp till langning

Och? Jo det är ett stort och: det betyder att Posten måste scanna alla kuvert i jakt på ”illegalt material”. Detta anser jag är ett jobb för våran polis, inte ett företag, ja inte heller en myndighet utanför polisväsendet!

Men nu talar SFIR inte om Posten, utan om internetleverantörer, även kallade ISP:er. ISP:er är som bekant ”mellanhänder” och ”tjänsteleverantörer”, fast av digital information på internet. Vad SFIR föreslår i detta remissvar, är alltså möjligheten att ställa ISP:er juridiskt ansvariga för innehållet i informationen de förmedlar mellan datorer på internet.

Aha! Nu börjar du förstå varthän jag vill ta detta inlägg. SFIR är ute efter att öppna möjligheten för nedbrytning av det som fint uttrycks ”mere conduit”: ansvarsfriheten för tjänsteleverantörer på internet. ”Don’t blame the messenger”.

För att genomföra detta krävs filtrering/censurering av all kommunikation som ISP:erna genomför! Precis som posten hade behövt öppna alla brev.

En annan analogi till den så kallade ”verkliga världen”: är vägverket ansvariga för vad som transporteras på våra vägar..? Är Vägverket ansvarigt, juridiskt sett, för att det transporteras smuggelsprit i personbilar, på vägar de byggt? Ska de agera poliser på vägarna för att upprätthålla detta ansvar?

Medhjälp till smuggling

Medhjälp till smuggling

Nej. Absolut inte. Vi har polisen och tullen till detta!

Inte heller är posten ansvarigt för att det skickas knark med hjälp av deras postleveranstjänst. Eller hur? Ska då internetleverantörer, ISP:er, vara ansvariga för att det skickas upphovsrättsskyddade filer över internet? Svaret är, självklart, NEJ.

Internet är en del av samhället, lika naturlig som våra vägar, eller de gula postlådorna vi ser överallt.

tomasnorstrom

Tomas Norstrom

Lena Berke

Lena Berke

Så, som extra krydda på detta kan jag meddela att domaren Tomas i TPB-målet är medlem i SFIR. Du får själv bedömma om du tycker att domarens kollega lagmannen Lena Berkes uttalande angående jäv eller ej från Tomas stämmer in på SFIR:

– Däremot kan det finnas risk för jäv om man är med i en förening som driver en uttalad politisk linje, menar Lena Berke.

Uttalandet hittade jag på Juristens funderingar, tack!

Har jag nämnt att jag är trött på maktens översitteri? Jag kommer rösta med fötterna i EU-valet. Läs lite om Piratpartiet du också, och se om det är något för dig.

Taggar: , , , , ,


Missa inte knappnytt om TBP-domen

24 april 2009

Taggar: , , ,


En gammal diskussion åter aktuell

05 mars 2009

imagesLäste nyss igenom min och Christermagisters gamla kommentarsdebatt, som jag dokumenterar i inlägget ”Kaffebönor och fildelning”. Det är ett ständigt aktuellt ämne känns det som – och kanske ännu mera så i dessa dissa-TPB-dagar.

I korthet: Om det gick att magiskt förflytta kaffebönor från Brasilien till mitt köksbord, vill jag gärna köpa dem direkt från handlaren – mellanhänder behövs helt enkelt inte längre. Tänk musik nu..

Så detta inlägg är helt enkelt en fräck uppmuntran att läsa ett av mina gamla inlägg, om du inte redan gjort det 😉

Taggar: , , , , ,


%d bloggare gillar detta: