Så här ser ett mjukvarupatent ut ..

24 februari 2010

Fick idag reda på att enhetstestverktyget TypeMock innehåller patenterad mjukvara. Jag copy-paste:ar ett par av de 59(!) ”claimsen” som finns däri:

43. A system according to claim 41 wherein said apparatus for at least partially isolating is operative to fake a failure of the second component.

44. A system according to claim 33 wherein said access controlling code is controlled by an application-specific test protocol. (länk)

Det är inte speciellt svårt att förstå att den här typen av gigantiska, superkomplicerade juridiska dokument (som kräver jurister och dessutom är väldigt luddiga/upp-till-tolkning) är alldeles utmärkta för stora företag som Microsoft och Apple att använda som bräckjärn mot små mjukvaruföretag. Varför? Jo det är *väldigt* svårt att avgöra huruvida mjukvaran det lilla företaget utvecklar bryter mot något patent eller inte.

För hur kan någon företagare veta om de bryter mot något patent? Det avgörs inte förrän efter en omständig och lång domstolsprocess – där förloraren får betala den andres rättegångskostnader! Den som har mest pengar kan köpa sig ”rätt” i domstolen. Minns Håkan Lans historia (wikipedia). En lite personligare historia om Håkan Lans.

Läs gärna diskussionen som pågått på Eli’s blogg under dagen. Har tidigare skrivit ett inlägg om det här med komplexitet och dess inverkan på marknad/aktörer i relation till aktörernas kapitalresurser.

Uppdatering: Bara för att visa att det ovanstånde problemet är på allvar, återger jag avanonymiserad kommunikation på mailinglista jag är med på. De två personerna kände inte till mitt blogginlägg:

”A”: I was curious if ”B” had anything to say about this patent: http://www.faqs.org/patents/app/20100037100 and its applicability to JMockit*.

”B”: No idea. That text is way too long and complicated for me to form any judgment. But thanks for the pointer,

* JMockit är en konkurrent till TypeMock, fast open source inte kommersiell.

Taggar: , ,

Annonser

Patentfrågor

07 september 2009

På expressen hittade jag en intervju med Rick Falkvinge. Där ställs ett par frågor om PPs patentidéer:

Ni vill avskaffa patentsystemet. Hur ska en uppfinnare eller entreprenör då kunna utveckla sin idé och sälja den?
– Ett patent ger inte per automatik pengar. Att ha något att sälja ger pengar. Problemet är inte att andra kopierar det utan att det bara är storföretag som har råd med patent. Ett patent är ett uppfinnarförbud!

Men även små uppfinnare kan få patent för en uppfinning. Varför ska de inte få utveckla den och sälja den?
– Fast det fungerar inte så i praktiken. Låt säga att du kom på exempelvis en ny skiftnyckel. Då gräver stora, stygga företaget fram fem eller tio av sina patent på skiftnycklar, och hävdar att ”hör du, ditt patent inkräktar ju på våra”. Om du har riktig tur blir du bara av med patentet.

imagesMina kommentarer på själva frågorna, inte Ricks svar:

Första frågan känns för mig märkligt formulerad – det spelar väl ingen roll om patentsystem finns eller ej för huruvida människor kan utveckla idéer, eller för den delen sälja saker? Jag fattar inte frågan över huvud taget.

Andra frågan upprepar i princip samma fråga, med en förstamening som påstår att ”små uppfinnare” kan ta patent för sin uppfinning, vilket är en sanning med modifikation då vi vet att det kostar rejält med pengar att ta patent.

Jag tänkte att de som debatterat förra veckan, Leffe, Rutros m.fl., skulle reflektera över dessa frågor och svar.

Vassego!


Taggar: , ,


Patentnycklar

03 september 2009

Vi har nu i dagarna trenne diskuterat en hel mängd olika synvinklar på dagens patentsystem, inte bara i Sverige men även inom EU och i USA. Jag har lärt mig en del nytt, hoppas att fler också gjort det!

Leffe efterfrågade något slags konsensusdiskussion. Det tycker jag låter vettigt, ska försöka ha det i åtanke när jag skriver dagens inlägg.

Rutros konstaterar att Piratpartiväljares blogginlägg och kommentarer verkar fördela sig mellan de tre huvudfrågorna – för 8 inlägg om upphovsrätt, kommer det 4 om integritet och 1 om patent. Jag är benägen att hålla med; erfarenhetsmässigt skulle jag också ta till siffror i de storlekarna för att jämföra populariteten hos dessa tre spår.

Kommentatorn Ingen speciell tycker att en bättre analogi för programmering än musik är skönlitteratur. Att ta patent på mjukvara är som att ta patent på ett visst dramaturgiskt knep i en deckare! Det tycker jag är en kul liknelse.

Sedan diskuterar Leffe och Ingen speciell långt och länge om en idé om ”tvångslicenser”. Kortfattat tror jag idén bygger på att vem som helst ska få laglig tillåtelse att använda patenterade uppfinningar från dag ett – men att de ska behöva betala en procent på försäljningspriset till patentinnehavaren. Diskussionen blir snabbt teknisk – men visst är det kul när vi kan ha konkreta förslag att diskutera? Det är så här vi utvecklar dagens patentsystem!

RikMatts dyker upp från ingenstans
och ställer fram en ”dold sanning” i tydligt och klart ljus. Sånt gillar vi! Så här säger han:

”Patent har inget alls att göra med att skapa incitament för att ta fram nya grejor. Patent är till för att de som förvärvar kunskap inte skall hålla på dem själv, utan i utbyte mot ett tidsbegränsat och relativt sett dyrt monopol, skall gå med på att deras uppfinning publiceras fritt på ett sätt som möjliggör för fackmannen att utföra den, för utvecklaren att bygga vidare och för allmänheten att bilda sig.”

I lekmannatermer: patentsystemen är till för att bygga på det mänskliga kunskapsträdet. Jag tror Rutros var inne på detta häromdagen.

Uppdatering: RikMatts förklaring av patent är felaktig enligt t.ex. Leffe i kommentarerna!

Det ger mig en infallsvinkel (länk till ännu en patentdiskussion!): varför är det inte lättare att söka i patentdatabaser? Det verkar som det är ett slags hemlighetsmakeri eller åtminstone ett speciellt skrå som har kunskapen att söka i dessa kunskapsmängder.

Varför är det inte lika lätt att hitta patent, som det är att slå upp saker på wikipedia?

Jag lovade Leffe något slags konsensus. Jag gör ett försök på en punkt: Flera kommentarer har varit inne på den intressekonflikt som finns för patentverk. Deras uppgift är att bedömma om patent är tillräckligt ”nya” och ”uppfinningsrika” men samtidigt tjänar de pengar på att ge företag patent. Och de kan inte bötfällas om patenten inte håller i domstol. Detta ger vidlyftiga och generella patentsättningar. Detta är något som behöver förbättras.

En kommentar jag läste någonstans – vet inte om det var på min blogg eller annorstädes i bloggosfären. Kommentaren löd något i stil med

”Dagens patentsystem är rättsosäkra, eftersom en person inte genom att läsa lagboken på något rimligt sätt kan veta om hen bryter mot lagen; han måste betala en patentjurist för att avgöra det – om ens det räcker. Det bringar osäkerhet och hämmar innovation.”

Kan även forskare drabbas av detta..? Eller står forskning utanför patentintrångsrisken..?

Till slut, jag vill samla ihop några nycklar till patentdiskussionen att använda oss av:

  1. Övergripande mål: Att främja den tekniska- och kulturella utvecklingen i det civila samhället
  2. Syftet med dagens system: Att bygga på det mänskliga kunskapsträdet och därigenom främja (1), genom att belöna de företag som delar med sig av uppfinningar
  3. Princip: Upptäckter är inte patenterbara
  4. Bieffekt i dagens system: Patent ges för lättvindigt
Nycklar

Vi letar nycklar till patentdiskussionen!

Taggar: , , ,


Patent på nytt

02 september 2009

OK en liten uppdatering om vad som pågått i debatten senaste dygnet följer.

Leffe gav en länk till ett inlägg av Johan Linander (c) från 2006, i samband med att mjukvarupatent var på tapeten i EU/Bryssel. I Johans inlägg hittade jag en såpass träffande analogi till musicerande att jag vill ta upp den här först av allt:

Man skulle kunna jämföra programmering med att skapa musik.

När en musiker skriver ett musikstycke eller en låt så använder han eller hon många olika kombinationer av ackord och sätt att spela på. Även vid inspelningen av musiken så kan olika sätt att arrangera musiken ha stor betydelse för hur det låter. Lyckligtvis kan inte detta patenteras. Även om Madonna använt tekniken att dämpa ljudet mitt i en låt så kan hon inte ta patent på detta och därmed stoppa andra från att göra samma sak. Hela låten är skyddad av upphovsrätt, men sätt att spela musiken på kan inte patenteras.

På samma sätt bör det vara för programmering. Ett program som helhet är skyddat av upphovsrätt, men varje del och kombination av kod, eller idéer, ska inte kunna skyddas med patent. Det måste vara fritt att använda olika idéer, fastän de redan använts i något annat program, för att kunna skapa nya program som kanske dessutom är bättre än de gamla.

Om vi går tillbaka till musiken så skulle det vara intressant att tänka sig att patent på olika kombinationer i musikstycken skulle ha funnits redan på 1700-talet. Om Joseph Haydn hade tagit patent på ett stycke i en symfoni där pukor slås an kraftigt samtidigt som alla stråkar spelar för fullt, ja, då hade inte Wolfgang Amadeus Mozart fått komponera några av hans 626 kompositioner där han använder samma idé.

Och om Mozart hade tagit patent på alla de sätt att spela och kombinationer av olika instrument som han kom på för sina verk så hade det inte varit lätt för Ludwig van Beethoven att komma några år senare och tro att han skulle komponera speciellt mycket musik. Beethovens verksamhet hade mest fått gå ut på att undvika alla de musikpatent som redan var tagna.

Alla inser orimligheten i att ta patent på delar av musikstycken och sätt att spela. Lika orimligt och utvecklingshämmande skulle det bli med ett mjukvarupatent. Upphovsrätten skyddar musiken och den skyddar programvaran. Det räcker.”

Jag tycker att denna text visar på stor förståelse för problematiken med mjukvarupatent och varför så många (majoriteten?) av alla programmerare är så starkt intuitivt emot mjukvarupatent. Det kan vara bra för piratpartister att känna sina vänner bland etablerade politiker.

Rutros har för övrigt bekräftat min misstanke om att det finns en del ingenjörer som är nöjda med allt i Piratpartiets principprogram utom patentdelen. Även Ahrvid tycker att patentpolitiken är för långtgående.

Rutros, Leffe och Oscar Schwartz (pp) har för övrigt munhuggits en hel del. Ber dig själv leta upp kommentarerna, då de är en hel radda, både i inlägget ”Några patentdiskussioner” och ”Patent igen”.

Niklas frågar sig varför DNA inte ska vara patenterbara. Han får kivas en hel del med Stefan och Ahrvid i denna fråga, ända tills Rutros dyker upp och ryter till:

”UPPTÄCKTER ÄR INTE PATENTERBARA”

Detta tycker jag är en bra grund att stå på – att göra skillnad på upptäckter och uppfinningar. Vad tycker du?

Martin är inne på spelteoretiska argument till att dagens patenssystem inte fungerar så bra. Han ställer frågan: ”Ska patentverken vara skadeståndskyldiga om patenten underkänns i domstol?” med det underförstådda svaret ”Ja”. Detta skulle i så fall bidra till att patentverken får mera ”ansvar” vilket kan översättas med ”straff vid felaktigt beteende” som någon kommentator sade (ungefär).

Vi har också fått besök av Amelia Andersdotter AKA Teirdez AKA Stenskott (eller är det bloggnamnet?). Hon påpekar det omänskliga uppdrag patentingenjörer har – att avgöra om ett patent bland tusentals tidigare uppnår så kallad verkshöjd eller ej. Är det ens möjligt att ta in så mycket information?

Jag vill tipsa om Amelias inlägg ”Om patent, klimat och undantag”. Om jag uppfattat hennes inställning till patentsystemen rätt är inte heller hon helt svart-vit i sin syn på saken; det viktiga är att ta reda på vad som inte funkar med dagens system och ta oss till ett bättre system. Fast hon tvivlar på att det finns ett näraliggende ”lagomläge” – kanske är det lättaste att fasa bort systemet helt.

En anonym kommentator ger följande illustration av hur han tänker sig att det kan gå till på patentverket:

”Jag kan föreställa mig diskussionen mellan patenthandläggare och hans chef.
Chefen: Pelle varför tar du vara 2.5 ansökningar per vecka, Olle tar 4 st per vecka.
Pelle: Det tar tid att undersöka ordentligt.
Chefen: Jaja, men ….
Ok Pelle fattar poängen och *pang* undersöker därefter 3 patent i veckan.”

En diskussion som hördes bland kommentarerna var den om ”nya” och ”gamla” teknikområden. Idén, om jag fattade rätt, gick ut på att långtidspatent är förödande för innovation inom ett nytt teknikområde. Anledningen är att inom nya områden sker utvecklingen/produktcykeln väldigt snabbt (vi talar om ett-två år) och då bromsar snarare än ökar patent hastigheten på teknikutvecklingen. För mera gedigna och beprövade teknikområden skulle däremot patent hålla längre, kanske 20 år. Min kommentar är: Vem och hur bestäms vad som är ett teknikområde..? Det känns vanskligt. Och vill vi verkligen komplicera dagens situation ytterligare?

Nå lite extratankar nu då. Jag känner att patentdiskussionen är enorm; kanske ännu mera så efter dessa dagar. Det kommer att ta tid detta! På något sätt måste diskussionen attackeras och styltas upp tror jag; Rutros ”axiom” att upptäckter inte bör vara patenterbara känns t.ex. som en sådan där ”nyckel” till förståelse. Jag börjar fundera på begrepp som information, representation, fysiskt föremål och uppfinning. Vad skiljer dem åt? Vad är gemensamt?

Berg

Vi bestiger patentberget tillsammans, häng på!

Taggar: , , ,


Patent igen

01 september 2009

Jag ska göra ett försök att sammanfatta föregående inlägg, och den diskussion som uppkom bland kommentarerna.

Rutros påpekar att steelneck inte angett några tydliga referenser till de hundratals patenten för TP-kabeln. Han ger också en länk till en sökning i espacenet.com databas. Espacenet.com kan vara en bra databas att söka i inför framtida diskussioner! Tack för denna länk. Huruvida steelneck eller Rutros har rätt i sak låter jag dem själva debattera i kommentarerna – just nu känns det som det är steelnecks tur att säga emot Rutros påstående om de hundratals patenten på TP-kabeln. Steelneck har dock själv inte deltagit i kommentarsdiskussionen på denna blogg, så vi kanske inte kan förvänta oss något svar från honom på ett tag.

Rutros hävdar vidare att patent inte är och aldrig har varit till för att uppfinnaren ska ha lättare att få ekonomisk ersättning; snarare handlar det om samhällsintresset att bygga på ”kunskapens träd” så att säga (Rutros har en vacker analogi med en trädstam, grenar och skott där stammen blir tjockare och tjockare – löven är nya patent, basen är patent som gått ut). Det håller jag med om – det är kunskapens träd vi vill nära, inte nödvändigtvis enskilda människor. (men det skadar ju inte om de går hand i hand de där två)

Tor gav en länk till Carl Svanbergs blogg, där också patent- och upphovsrättsdiskussioner pågår livligt. Jag kände till detta, men eftersom Carl väljer att utesluta PP-sympatisörer tog jag inte med dessa (i och för sig intressanta) länkar.

David håller med mig om att det finns en politisk vinst att göra för PP att vara något mera återhållsamma i sin retorik – ”slit upp och släng ut” är kanske en för skarp attityd? Fast med den typen av diskussioner vi för här så kanske vi kan komma fram till tydliga berättelser eller visioner om ett framtida system som är ombyggt för att bättre tillvarata de värdering som patentsystemen var till för från början? Nämligen att gynna samhällets tekniska-kulturella utveckling.

David för också fram synpunkten att patent idag används av storföretag för att spä på sin marknadsdominans. Han har en intressant vinkling på läkemedelspatent – kan de copyrightas istället för att patenteras?

Mrhama höjer en hand och säger att det måste ställas krav på dem som tar patent. När ett företag tar patent, ska idén inte bara ligga i träda – den ska utvecklas. Han går t.o.m. så långt som att säga att om patentintrång upptäcks av företaget i fråga (hos en konkurrent då alltså) – så ska patenten ogiltigförklaras om inte det första företaget har något utvecklingprojekt som angår patentet ifråga. Han tar också upp att det vore önskvärt med en mera jämnt fördelad immateriallrätt – 5 år oavsett vilken bransch, och att det kostar för mycket att inneha patent.

Stefan poängterar att patent ger makt – men frågar: var hamnar ansvaret? Han talar om cirkelrörelsen mellan patentverket->domstolen->patentverket. Att alla skyller på alla.

Leffe, som är ingenjör (en yrkesgrupp vars åsikter jag mer eller mindre efterfrågade i första inlägget), tycker att mjukvarupatent och så kallade metodpatent bör avskaffas helt. Mjukvarupatent finns tack och lov inte i Sverige/EU, men enligt Leffe börjar de ändå ”smygas in” i Sverige i form av dessa metodpatent. Han har vidare en idé om att periodicera patent till 5 år utan möjlighet till förlängning, istället för dagens 20 år (rätta mig här – jag har bara siffran 20 i huvudet). Motivet för denna korta skyddstid är att dagens teknikutveckling är såpass snabb att redan 5 år är rejält försprång för ett företag i en bransch, försprång gentemot konkurrenterna. Leffe tar också upp ”patent pending” som är ett slags ”icke-färdiga” patent. Dessa hävdas vara direkt negativa mot innovation, då de så att säga är ”dolda” för övriga spelare på marknaden. Dessutom säger han att det finns företag som gjort det till en business att endast köpa & sälja patent, och stämma andra företag.

Om jag missat någon – sorry det här var mera jobb än jag först trodde!

Så lite egna reflektioner: det verkar vara många som är intresserade av denna ”Piratpartiets tredje fråga”. Det verkar också som om det finns både åsikter i linje med mina (att Principprogrammets skrivelse om patent, generellt, är för skarpt), och i linje med principprogrammet.

Det jag önskar är att vi tillsammans försöker konkretisera lite kring alternativ till patentsystemet. Om man utgår ifrån vad vi är ute efter, som även patentsystemen säger sig vara ute efter:

** Att främja den tekniska- och kulturella utvecklingen i det civila samhället **

Det är en ganska allmänt hållen önskan. Dagens patentsystem är bara en ”implementation” så att säga, som verkar ha vissa bieffekter som flera av oss inte är så nöjda med.

Om man backar ett steg här och ifrågasätter huruvida teknisk- och kulturell utveckling skulle ske ”per automatik” utan patentsystem, så tror jag att vi alla är överrens om att ”ja, det skulle ske”. Vad vi är ute efter är att ”boosta” denna utveckling, snabba på den alltså.

Här är några grejer, som alla skulle snabba på den tekniska utvecklingen hos människan:

  1. fler människor
  2. bättre utbildning
  3. snabbare kommunikation människor emellan
  4. tillvarantagande av tidigare erfarenheter

De tre första kan vi lämna därhän – de sköter sig själva.

Jag skulle säga att (4) är det patentsystemen angriper – att förhindra inlåsningeffekter hos företag som utvecklar ny teknik. Detta för att göra det besvärligt för konkurrenter att fatta ”hur de gjorde”. Enkelt uttryckt att de ”gömmer” sin elektronik- och mekanik i ”svarta lådor” för att göra reverse-engineering (öppna och undersöka!) dyrt. Om vi kan hitta på ett nytt system som löser (4), och som dessutom har en ”berättelse” som är mera effektiv än den om ”den lille uppfinnaren” så har vi hittat något värdefullt.

Idéer?Idéer

Taggar: , , ,


Några patentdiskussioner

31 augusti 2009

Jag vill tipsa om några patentdiskussioner som förs i bloggosfären just nu.

Patentfrågan är, från min synvinkel, Piratpartiets ”glömda fråga”. Personlig integritet/rätten till privatliv och upphovsrättsreformidéerna tar upp nästan allt medialt utrymme. Amelia är väl undantaget som bekräftar regeln – hon brukar prata patent ofta.

Fast för min personliga del var mjukvarupatentfrågan det som från början gjorde att jag höjde på ögonbrynen åt Piratpartiet. Det var sommaren 2006 och jag var, liksom nu, starkt emot mjukvarupatent. Det är liksom något man får med sig tillsammans med växtvärken som tonårig nörd – mjukvarupatent är onda.

Nåväl – om jag ska uttrycka min åsikt i frågan om patent så säger jag ungefär så här:

  1. Upphovsrätt- och patent ligger nära varandra idémässigt
  2. Upphovsrätten är i kraftigt behov av reformering. No doubt!
  3. Mjukvarupatent – Nej tack!
  4. Övriga patent – inte riktigt lika säker.
våg

Patent eller upphovsrätt - vad är i mest behov av reform?

Som du ser är jag inte riktigt bergfast i min övertygelse om elektronik-, mekanik- och medicinpatentens konservativa effekt på samhället. Alltså att jag kan inte påstå att jag vill slita upp systemen med hull och hår 2011. Jag har för lite erfarenhet av dessa områden, och tycker inte riktigt om att i ett svep generalisera utifrån mjukvarupatentsystem.

En politisk poäng för min del att det är alldeles uppenbart att upphovsrätten är i stort behov av att reformeras – men att avveckla patentsystemen helt och hållet är inte lika brådskande. Om väl ett patentsystem slopas, blir nästa steg lättare att ta. Och därmed borde inte principprogrammet skriva att ”Vi vill successivt avskaffa patentsystemet.”. Speciellt inte när inga tydliga alternativ ventileras.

Jag tror att PP tappar en hel del ingenjörer på grund av den skarpa tonen mot allt som heter patent. Alltså tekniskt insatta människor som i övrigt gillar principprogrammet. Hade det inte räckt att vara skarp i tonen mot mjukvarupatent, där *alla* nördar är överrens, inklusive de från ”hårdvarusidan”?

Åter till bloggosfären. Den första diskussionen är några veckor gammal nu, och kommer ifrån infallsvinkel:

Piratpartiets haveri i patentfrågan”. Sammanfattningsvis från den diskussionen kan jag väl säga att det finns fler som jag som tycker att principprogrammet är något för extremt vad gäller patent. Bland kommentarerna väcker jag också frågan om principprogrammets patentdel kommer att tas upp för diskussion under hösten på piratforumet, fast det har jag inte fått något svar på.

Nästa diskussion är från Skiften:

cat5

Flera hundra patent på denna!

Patentera mera”. Här hamnar vi på en mera grundläggande nivå i diskussionen. Speciellt intressant från den diskussionen tycker jag är steelnecks beskrivning av hur flera hundra patent finns på en vanlig TP-kabels kontakt! Och variationen mellan patenten är löjligt liten:

Ex1 ”hermaphroditic matable insertable tongs separated by an insulative surface, that allows for the conductance of electrical current”

Ex2 ”hermaphroditic matable insertable interlocking tongs, the hermaphroditicly and insertable [tongs] exist in an environment that allows for the conductance of data”

Ex3 ”the longitudinally upstanding ribbs, upstanding from said platform with an insulative surface and a conductance-avoiding property in that surface that prohibits the crosstalk between the electrical surfaces for the conductance of electrical information data”

Ritning

Patentens vara eller icke vara. Detta är en ritning på en av Da Vincis maskiner

Det gav mig idén att ett sätt att debattera patent, i stort, är att helt enkelt läsa på patent som finns idag i EU och USA t.ex. Kanske är det väldigt lätt till och med att visa vilka tokerier systemen innebär för våra samhällen..?

Den tredje diskussion är nyss påbörjad, och är en kort tillbakablick till 2005, skriven av Waldemar Ingdahl:

Patent och krigsminnen”. Jag tar upp idén om ”patentspråk”* och hur otydligt det är; att det inte finns något tillräckligt detaljerat språk att beskriva uppfinningar på. Detta leder i sin tur till ”FUD” – Fear, Uncertainty, Distrust. Ett begrepp vi känner igen ifrån vissa stora mjukvaruleverantörer.

* Idén om patentspråk är kopimierad från Erik Josefsson. Tack!

Taggar: , , ,


Hemläxa för journalister/musiker/författare

29 maj 2009

Jag samlar ihop några ”Frequent misunderstandings” jag ofta stött på när jag läst media och bloggar:

* ”Piratpartiet vill slopa upphovsrätten”. Det är inte sant – Piratpartiet vill reformera den kommersiella delen av upphovsrätten, bl.a. begränsa den till 5 år istället för 70 år efter upphovsmannens död (!), som det är idag.

Dessa går att stjäla...

Dessa går att stjäla...

* ”Fildelning är stöld”. Den kanske allra vanligaste flosklen, som lobbyn försöker upprepa tills dess den blir sanning. Mitt svar är – Nej, fildelning är kopiering. T.ex. – Om man stjäl en bakelse på ett konditori, är det stöld, och bagaren kan inte sälja just den bakelsen. Men om någon kopierar Per Gessles senaste hit på en hårddisk – kan inte Per Gessle sälja låten längre då..?

0101

.. inte dessa

* ”Piratpartister vill ha allt gratis”. Nej, jag är piratpartist och betalar gärna för film jag vill se, eller musik jag vill höra. T.ex. så använder jag Spotify för att lyssna på musik. De har fattat galoppen. Någon filmtjänst har jag ännu inte hittat. Har du tips till mig? Just nu kan jag helt enkelt inte se på film (jag vägrar gå på bio eller hyra film, jag vill inte göda bolagen).

* ”Kreatörer har rätt att få betalt”. Jaså? Men på 20-talet fanns det ett yrke som hette computer. Det var nästan uteslutande kvinnor som satt och räknade excelarksliknande grejer dagarna i ända. Skulle deras fackförening, om de haft den ekonomiska styrkan, tvingat samhället att förbjuda den moderna datorn, eftersom ”De har rätt att få betalt”? Hur är det med isbitsutkörarna vid kylskåpets genombrott? Gaslampspåfyllarna när elnäten byggdes ut?

* ”Det går inte att konkurrera med gratis”. Säg det till Ramlösa & Loka! Eller tutta fyr på biblioteken i din kommun, om du tycker att de gör dig som författare fattig som en kyrkråtta.

För övrigt är jag mjukvaruutvecklare och ”kreatör” precis som ni. Hur jag får betalt? Genom att någon efterfrågar mina tjänster. Konstigare än så är det inte. Och jag är starkt emot mjukvarupatent! De hämmar teknikutvecklingen!

Ramlösa konkurrerar alldeles ypperligt med gratis

Ramlösa konkurrerar alldeles ypperligt med gratis

Tack för ordet.

Taggar: , , ,


%d bloggare gillar detta: