Kan Björn Ulveus knacka på dörrn och säga ”hit med lösenordet”..?

28 februari 2009

images10Läser och undrar över en newsmill-artikel jag missat under december månad.

Tydligen finns det iom IPRED1 nu laglig möjlighet för ett skivbolag/upphovsrättsinnehavare att knacka på dörrn och helt enkelt genomföra husrannsakan i begränsad omfattning – begränsad till de media (datorer, mp3-spelare, cd-skivor ..) jag har hemma, utifall de kan visa en skärmdump som gör sannolikt att jag fildelar.

Är detta verkligen sant..?

Taggar: , , , ,

Annonser

Case study: Antipiratlagens konsekvenser i Danmark

01 november 2008

Läste igenom en historik som beskriver hur det gick i Danmark när en lag motsvarande den antipiratlag/piratjägarlag infördes där för några år sedan. Är det så vi vill ha det i Sverige?

Texten fick jag från opassande, tack för detta!

Jag skulle vilja hjälpa dig med lite fakta från Danmark — där antipiraterna har haft möjlighet att få ut namn och adress på kunder från nätoperatörer i flera år.

Det vi sett har varit dåligt: Flera miljoner har betalats av tusentals vanliga medborgare för att undvika rättegångar och minst ett självmord.

Självmordet hände 2001 när IFPI stämde två tonåringar som en del i en kampanj de kallade “Vi stämmer er ända in i helvetet”. Officiellt blev det aldrig kallat självmord, men 16-åringen hade ingen sjukdom och vänner har vittnat om att han led av en svår depression pga att han blev stämd för en summa så hög att han aldrig skulle kunna betala den. IFPI fick identiteten från nätoperatören, som lagen medger. Efter den incidenten organiserade antipiraterna om sig, och ändrade sin strategi.

Det nya blev att hitta människor som genomförde icke-kommersiell fildelning online, skickade brev där de informerade att de hade bevis (skärmdumpar) på genomförda upphovsrättsbrott, och att de skulle stämmas för en stor summa pengar (vanligtvis 60000–250000 danska kronor). Men stämningen skulle inte genomföras om den anklagade skrev under ett papper där de medgav upphovsrättsbrott och gick med på att betala hälften av den begärda summan. Många av breven sändes ut precis före ledigheter, så folk hade inte någon möjlighet att hitta en advokat innan “lågpriserbjudandet” gick ut. På det viset undveks rättegångar och antipiraterna gick dessutom inte vidare om de som mottog breven inte betalade.

Under 2004 ändrade de återigen sin strategi något. Ett av problemen var att det nu börjat bli allmänt känt att inget skulle hända om man fick ett brev och struntade i att betala. Så de drog igång ett par rättsfall. Samtidigt skickade de dessutom ut brev med betalningskrav till fler människor, denna gång med lite lägre summor (genomsnittligt 80000 danska kronor).

De vann målen. Det ena målet för att den anklagade inte dök upp på rättegången och det andra för att den anklagade medgav upphovsrättsintrång. Inte i något av fallen använde domstolen skärmdumpar som bevismaterial. I senare brev som sändes ut till andra människor, skrev dock antipiraterna att domstolen accepterat skärmdumpar som fullgott bevismaterial.

Jag gissar att denna grupp av advokater har samlat ihop åtminstone 30–50 miljoner danska kronor från tusentals medborgare som varit rädda för att behöva betala mer pga en rättegång. (Vi vet inte de exakta siffrorna eftersom dessa är hemliga.) Ingen artist har någonsin sett några pengar; de försvann i form av “advokatkostnader” och “kostnader för teknisk konsultation”.

Lyckligtvis var några stycken modiga nog att gå igenom rättsprocessen. Och nu senast i höstas hade vi ett antal mål där det klart och tydligt sägs att skärmdumpar som “bevis” inte är tillräckligt för att vinna en rättegång. Även om skärmdumpar skulle kunna användas — så kan inte advokaterna med säkerhet bevisa att ägaren av internetlinan är samma person som begått upphovsrättsintrånget.

Det tog närmare åtta år, ett självmord och tusentals uppskrämda människor som betalade miljoner de inte hade behövt att betala. Men nu har vi äntligen fått prejudikat som säger att man inte kan peka ut vem som begått upphovsrättsbrott enbart med hjälp av ett ip-nummer.

Kom ihåg att dansk och svensk lag är väldigt lika. Om du vill ha samma lagstiftning i Sverige, så skulle jag vilja fråga: Hur många självmord, orättvisa betalningar och förstörda liv vill du se innan ni får ett prejudikat?

Ole Husgaard

I mina ögon inte bara intressant utan också nödvändigt för svenska riksdagspolitiker att läsa!

Läs gärna mitt tidigare inlägg, ”Kaffebönor och fildelning”.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Titta på eftersnacket om fildelning här

01 november 2008

Ett långt mer intressant snack om fildelningen sker efter torsdagens debatt i SVT.

En klassiker är Christian Engström (pp) replikskifte med Johan Pehrson (fp) vid 7:09:

Johan: – Dom som jobbar mer kultur har väl också rätt att äta, rätt att känna att dom ska får ersättning för sin betalning? Jo men när han (pekar mot Livvakterna-producenten Joakim Hansson) gör en film så ska han väl få betalt?

Christian: – Vänta; är du vänsterpartist, det här med att man har rätt till betalning? Du är vänster, är det så eller?

– Jag är med i folkpartiet, jag är inte pirat, jag är inte vänsterpartist.

– Jag trodde ni i folkpartiet var för marknadsekonomi?

– Folkpartiet är för marknadsekonomi och vi har stött äganderätten i 100 år.

– Men det här har ju inte med äganderätten att göra! Marknaden växer, marknaden går jättebra! Du vill döda en väl fungerande, expanderande marknad.

– Om jag skapar en låt, varför ska inte jag ha den integritetsrättighet att jag bestämmer själv, vem som ska titta på den och till vilket pris?

– Du bestämmer om du ska publicera den eller inte, men när den är publicerad, ska du inte ha rätt att skicka polisen på folk som tjuvlyssnar på din låt.

Se hela snutten som är knappt 12 minuter spännande tidfördriv här:

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1297018

Taggar: , , ,


Kaffebönor och fildelning

28 oktober 2008



Jag har så smått följt fildenings-debaklet
i sin senaste inkarnation – piratjägarlagen.

Jag deltog för någon månad sedan på en kommentardebatt hos bloggaren Christermagister. Där tog han upp ett argument som fick mig att se hela grejen så jäkla klart att jag tänkte ”det där måste jag blogga om någongång”.

Och någongång, det är nu!

Så här kommer min syn på dialogens essens serverad för dina hungriga ögon:

Olof:

Jag har sysslat med musik stor del av mitt liv på fritiden. Jag har en bror som är proffsmusiker. Jag är en del av musiken även om jag inte är proffs.

Jag har INGET EMOT att betala artister för deras verk.

Jag har däremot ingen lust att betala feta skivbolagsdirektörer för att de ska bli än mer feta, speciellt inte när de väljer att marknadsföra artister som Britney Spears för resten av CD-kostnaden!

Hur stor del av en 200-kronors CD-skiva går

1) till artisten?

2) till marknadsföring av skräpartister jag inte är intresserad av?

3) till skivbolagsdirektörer?

Christermagister:

Olof, visst är priserna ett stort problem, och de övriga problemen du tar upp har alltid funnits i branschen. Jag kan däremot inte se hur fildelning och olaglig nedladdning skulle kunna göra saken bättre. Snarare gör det väl att det är ännu svårare att klara sig utan ett stort bolag i ryggen. Jag har ingenting emot tekniken i sig. Det vettigaste sättet att anpassa sig till utvecklingen vore väl att banden själva, eller deras “skivbolag”, sålde musiken via nätet. Antingen får man betala lite extra för att få en skiva hemskickad, eller så kan man komma undan lite billigare genom att ladda ner musiken. (Vilket en del näthandlare gör) Jag vill inte att nedladdning i sig ska vara förbjudet, bara att man ska betala för det.

När det gäller “att betala feta skivbolagsdirektörer för att de ska bli än mer feta”, så är det väl samma sak i alla branscher? Jag skulle hellre köpa kaffet direkt av odlaren, köttet direkt av bonden och mina kläder direkt från fabriken i stället för att betala dyra mellanhänder. Det borde vara lättare i dag att driva ett litet produktionsbolag via nätet och konkurrera ner priserna från de stora bolagen, men tydligen lönar det sig för dåligt…annars skulle väl fler göra det?

Olof:

Christer!

Visst tar du upp vettiga punkter. Men jag ser åtminstone ett tydligt hål i ditt resonemang, och det är jämförelsen med kaffebönor.

Tro mig, om det fanns ett tekniskt sett att förflytta kaffebönor till mitt kök från odlaren i brasilien, hade jag definitivt tyckt det var dags för mellanhänder och storhandlare mellan honom och mig att packa ihop!

Varför skulle inte samma sak gälla skivbolagen..? För i det fallet GÅR det att skicka “produkten” till mig utan mellanhänder..

När det gäller marknadsföring av “mina” artister: för det första är det ytterst sällan jag hittat artister genom att se jinglar i TV-reklamer. Jag hittar artister genom

1) kompisar som tipsar

2) filmer jag ser på

3) lyssna på livekonserter på festivaler

Jag må vara speciell i hur jag hittar ny musik, men tror du ärligt talat att det är populärt att köpa musik man sett på TV4-reklam?

Inse fakta, musikbolagen behövs inte längre, men de har en (jäkla) massa pengar att spendera på Ifpi och andra lobbyorganisationer. Och det är naturligt att de gör det … Jag behöver inte gilla det dock.

Du kan läsa hela diskussionen (den är 93 ofta feta kommentarer lång!) här.

Det är när vi snackar kaffebönor som det hela ställer sig i klart dagsljus för mina ögon:

– Om kaffeböneodlaren i sydamerika plötsligt får tillgång till en ”bönteleporter” — så jag kan köpa bönor av honom direkt istället för via mellanhänder som packeterar, sorterar, transporterar, prånglar och snyltar lite i varje led — varför skulle jag inte göra så? Jag har trots allt inget emot att betala för kaffet!

Byt nu din blick till musik-, bok- och filmindustrin.

Vad tror du har hänt senaste 10-20 åren där om inte att teleporteringsmaskineriets teoretiska och tekniska förutsättningar skapats? Så varför skulle jag inte betala direkt till artisten/författaren ifråga för att få tillgång till kreationen?

Vad tycker du? Jag tycker detta synsätt är klart som, ja inte korvspad, har aldrig tyckt det var någon speciellt klar vätska, men säg medelhavsklart? Känns lite trevligare med den liknelsen så här i höstrusket.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


%d bloggare gillar detta: