

Jag har så smått följt fildenings-debaklet i sin senaste inkarnation – piratjägarlagen.
Jag deltog för någon månad sedan på en kommentardebatt hos bloggaren Christermagister. Där tog han upp ett argument som fick mig att se hela grejen så jäkla klart att jag tänkte ”det där måste jag blogga om någongång”.
Och någongång, det är nu!
Så här kommer min syn på dialogens essens serverad för dina hungriga ögon:
—
Olof:
Jag har sysslat med musik stor del av mitt liv på fritiden. Jag har en bror som är proffsmusiker. Jag är en del av musiken även om jag inte är proffs.
Jag har INGET EMOT att betala artister för deras verk.
Jag har däremot ingen lust att betala feta skivbolagsdirektörer för att de ska bli än mer feta, speciellt inte när de väljer att marknadsföra artister som Britney Spears för resten av CD-kostnaden!
Hur stor del av en 200-kronors CD-skiva går
1) till artisten?
2) till marknadsföring av skräpartister jag inte är intresserad av?
3) till skivbolagsdirektörer?
Christermagister:
Olof, visst är priserna ett stort problem, och de övriga problemen du tar upp har alltid funnits i branschen. Jag kan däremot inte se hur fildelning och olaglig nedladdning skulle kunna göra saken bättre. Snarare gör det väl att det är ännu svårare att klara sig utan ett stort bolag i ryggen. Jag har ingenting emot tekniken i sig. Det vettigaste sättet att anpassa sig till utvecklingen vore väl att banden själva, eller deras “skivbolag”, sålde musiken via nätet. Antingen får man betala lite extra för att få en skiva hemskickad, eller så kan man komma undan lite billigare genom att ladda ner musiken. (Vilket en del näthandlare gör) Jag vill inte att nedladdning i sig ska vara förbjudet, bara att man ska betala för det.
När det gäller “att betala feta skivbolagsdirektörer för att de ska bli än mer feta”, så är det väl samma sak i alla branscher? Jag skulle hellre köpa kaffet direkt av odlaren, köttet direkt av bonden och mina kläder direkt från fabriken i stället för att betala dyra mellanhänder. Det borde vara lättare i dag att driva ett litet produktionsbolag via nätet och konkurrera ner priserna från de stora bolagen, men tydligen lönar det sig för dåligt…annars skulle väl fler göra det?
Olof:
Christer!
Visst tar du upp vettiga punkter. Men jag ser åtminstone ett tydligt hål i ditt resonemang, och det är jämförelsen med kaffebönor.
Tro mig, om det fanns ett tekniskt sett att förflytta kaffebönor till mitt kök från odlaren i brasilien, hade jag definitivt tyckt det var dags för mellanhänder och storhandlare mellan honom och mig att packa ihop!
Varför skulle inte samma sak gälla skivbolagen..? För i det fallet GÅR det att skicka “produkten” till mig utan mellanhänder..
När det gäller marknadsföring av “mina” artister: för det första är det ytterst sällan jag hittat artister genom att se jinglar i TV-reklamer. Jag hittar artister genom
1) kompisar som tipsar
2) filmer jag ser på
3) lyssna på livekonserter på festivaler
Jag må vara speciell i hur jag hittar ny musik, men tror du ärligt talat att det är populärt att köpa musik man sett på TV4-reklam?
Inse fakta, musikbolagen behövs inte längre, men de har en (jäkla) massa pengar att spendera på Ifpi och andra lobbyorganisationer. Och det är naturligt att de gör det … Jag behöver inte gilla det dock.
—
Du kan läsa hela diskussionen (den är 93 ofta feta kommentarer lång!) här.
Det är när vi snackar kaffebönor som det hela ställer sig i klart dagsljus för mina ögon:
– Om kaffeböneodlaren i sydamerika plötsligt får tillgång till en ”bönteleporter” — så jag kan köpa bönor av honom direkt istället för via mellanhänder som packeterar, sorterar, transporterar, prånglar och snyltar lite i varje led — varför skulle jag inte göra så? Jag har trots allt inget emot att betala för kaffet!
Byt nu din blick till musik-, bok- och filmindustrin.
Vad tror du har hänt senaste 10-20 åren där om inte att teleporteringsmaskineriets teoretiska och tekniska förutsättningar skapats? Så varför skulle jag inte betala direkt till artisten/författaren ifråga för att få tillgång till kreationen?
Vad tycker du? Jag tycker detta synsätt är klart som, ja inte korvspad, har aldrig tyckt det var någon speciellt klar vätska, men säg medelhavsklart? Känns lite trevligare med den liknelsen så här i höstrusket.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, piratjägarlagen, fildelning
Gilla detta:
Gilla Laddar in …