För 65 år sedan bildades det Kurdiska Demokratiska Partiet i Iran (PDKI). Igår firade de denna dag på folkets hus i Hammarkullen.
Piratpartiet representerades av mig och Jacob Hallén.
Här är talet jag höll. Jag inriktade mig på övervakningshetsen vi sett i Sverige under senare år:
Hej vänner!
Ni firar idag den 65e årsdagen för PDKIs bildande. Jag och min partikamrat Jacop från piratpartiet är här idag för att fira denna dag tillsammans med er. Redan för 65 år sedan stod PDKI för demokrati och mänskliga rättigheter och den kampen pågår fortfarande.
Vi vet också vad som pågår i Iran. Många som avrättas, kvinnor som stenas till död och människor som torteras för sina åsikter. Inte minst hörde vi om detta under de stora demonstrationerna vid valet för ett år sedan. Då hjälpte Piratpartiet till med krypterad kommunikation på internet. Detta hjälper vi fortfarande till med, och om någon vill ha hjälp är det bara att kontakta oss.
De senaste åren har en övervakningsvåg sköljt över Sverige. Det har varit tal om avlyssning av Skype, MSN och mejl. Det har varit tal om spårande av mobiltelefoner. Det har varit tal om övervakningskameror på fler ställen i samhället.
Dessa tvångsmedel har motiverats med tal om terrorism, organiserad brottslighet och människohandel. Alla dessa hotbilder är värda att bekämpa, och de flesta tycker om att det finns övervakningskameror i mörka gränder och utsatta områden. Men är vi beredda att gå så långt med övervakningsivern, att vi blir ständigt övervakade? När vi går till tvättstugan, när vi surfar på internet, när vi ringer vännen? Finns det någon gräns för hur långt vi vill ge polis och underrättelsetjänst möjlighet att bryta sig in i våra liv?
När min fru ringer till släktingar i Kurdistan är hon försiktig med vad hon säger, just för att polis och underrättelsetjänst har så stora befogenheter där. Ska hon behöva vara försiktig med sin kommunikation även när hon pratar med vänner i Sverige?
Rätten till privatliv är en mänsklig rättighet. Så länge man inte är misstänkt för ett grovt brott, ska man heller inte utsättas för övervakning.
Rätten till privatliv är viktig för demokratin. Det som PDKI har kämpat för i 65 år. Människor ska kunna kommunicera åsikter fritt med varandra, utan oro för avlyssning eller åsiktsregistrering.
Jag vill att min dotter ska växa upp i ett samhälle där hon kan tala fritt, utan oro för att hennes vänner ska råka illa ut för det hon säger.
Jag vill att min dotter ska få uppleva det öppna samhälle Sverige gjort sig känt att vara i världen.
Jag vill att min dotter ska kunna åka till sin mammas hemland Kurdistan, utan oro för sin egen säkerhet.Det ska vi alla här i rummet ska kämpa för!
Kurdiskan i början av talet betyder ”Hej, jag heter Olof” och på slutet är det en hälsning till tre framstående politiker inom PDKI som satt livet till i kampen för demokratin.
Jag och Jacob stannade ungefär en timme extra efter att den två och en halv timme långa tallistan var avklarad. Vi dansade kurdisk ”ringdans”, som jag tyvärr inte har någon bild av.
Vi lät flygblad och valsedlar ligga kvar på bordet vi satt vid.
PDKI – Tack för inbjudan och på återseende!
Förutom Piratpartiet var också Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet där.