Nedan följer min korrespondens med Telias pressansvariga Irene:
> Från: Olof Bjarnason
> Skickat: den 21 november 2009 11:13
> Till: Krohn, Irene C.
> Ämne: Tidsplan inkoppling av FRA-kablar?
>
> Hej Irene!
>
> Jag undrar om Telia-Sonera har någon tidplan för inkoppling av kablarna till
> de samverkanspunkter som står i direktkontakt med Försvarets Radioanstalt.
>
> Mvh
>
>
> /Olof
>
Den 23 november 2009 10.01 skrev Irene.Krohn:
> Hej Olof!
>
> Operatörerna ska enligt lag anmäla samverkanspunkter till FRA men har inget
> ansvar för att samverkanspunkt uppförs.
> När det gäller din fråga hänvisar vi till berörda myndigheter.
>
> Vänliga hälsningar’
>
> Iréne Krohn
> Press Officer, Media Relations, Communications
> Mobile +46 70 6662614 Phone +46 850462033
> irene.krohn@teliasonera.com
>
> TeliaSonera AB
> Stureplan 8, 106 63 Stockholm, Sweden
> http://www.teliasonera.com
> http://www.telia.se
>
>
Hej Irene!
Tack för ditt svar.
Jag vill uppmärksamma dig på att Telia har ett gyllene tillfälle att värva många kunder genom den goodwill som skulle bli resultatet av att ta FRA-lagen till europadomstolen.
För det är väl fortfarande så att Telia står upp för demokratiska värderingar som rätten till förtrolig kommunikation mellan icke-misstänkta medborgare?
Finns det några sådana planer i Telias styrelse?
Mvh
/Olof
Uppdatering: Fick snabbt svar av Irene.
Hej Olof!
Både IT&Telekomföretagen och TeliaSonera hade synpunkter när FRA-lagen
föreslogs. TeliaSonera pekade på vikten av balans med statens behov av
säkerhet och den enskildes rätt till integritet. Nu har riksdagen antagit
lagen och branschen måste rätta sig efter de lagar och regler som finns.
Vi är samtidigt måna om att möta våra kunders behov av integritet och
sekretess och kan erbjuda säkerhetsprodukter som innehåller kryptering.
Det är upp till varje kund att göra en bedömning av hur starkt skyddet
behöver vara. Telia kommer inte att underlätta att krypteringen kan
forceras.
När det gäller din fråga om tidplan hänvisar jag till berörda myndigheter.
Vänliga hälsningar
Iréne
Mitt svar:
Hej igen Iréne!
Personligen tycker jag att hela FRA-historian visar på tydliga möjligheter för att förbättra den demokratiska processen i Sverige.
Men redan nu har TeliaSonera möjlighet att visa framfötterna; ”social responsibility” ingår säkert redan i eran företagspolicy. Tänk om TeliaSonera kunde gå i bräschen för ett slags ”democratic responsibility”? Ni kan säkert ta fram kampanjer och marknadsföring som visar dessa aspekter, och hur viktiga de är för framtidens Sverige.
Vore inte det något?
/Olof
Taggar: politik, informationspolitik, fra, fra-lagen
Besök bloggosfären!
OlofB[eta] 
Kryptering tar inte bort problemet med att FRA kartlägger vem som kommunicerar med vem. Detta är också det stora problemet med FRA, onåd blir smittsamt på exakt samma sätt som det var så bakom järnridån.
Jag kan inte längre delta på mailinglistor eller liknande eftersom jag inte vet vad de andra deltagarna är för sorts figurer. I värsta fall kan jag förlora jobbet och därmed hus, hem och troligen familj.
När telias tjänst blivit så försämrad, kan jag givetvis inte längre betala samma pris. Jag kan acceptera ”tjänsten” om priset sänks till en tiondel.
Kluris;
Exakt. Orkar bara inte ta den diskussionen med en kommunikativt ansvarig på Telia – tror det är lite för tekniskt.
Jag har skrivit en artikel på ämnet på internetdagarna:
Artikel på internetdagarna.se
Men det är bra att du pressar på. Olof!
LE: Tack!
Här tycker jag Telia ska ha lite cred. De bemötte frågan på ett korrekt sätt, gav tips på tjänster de kan erbjuda för att säkra integritet och förklarade vad de kan göra.
Problemet för tjänsteleverantörerna iom lagen är den just är en lag. Det är ingen vägledning eller praxis som de kan välja om de ska följa. Även om den är rent odemokratisk och trampar på de mänskliga rättigheterna är civilkurage ofta inget alternativ för större företag.
Jag tycker att Telia kan göra mera – anledningen är att det finns stora frågetecken kring om FRA-lagen verkligen är en giltig lag, på så sätt att det mycket väl kan vara så att FRA-lagen (även i sin senaste reinkarnation) strider mot grundlagen/europakonventionen. Dvs. Telia kan gå helt och hållet segrande ur den föreslagna juridiska striden.
Sedan skulle jag vara ganska varsam med att anförtro mig till endast krypteringstjänster hos Telia – trafikdata genereras oavsett om datainnehållet är ”skyddat” eller ej. Och trafikdata kan användas på väldigt integritetskränkande sätt – ta fram beteendemönster, sexuell läggning, åsikter etc.
Om Telia kan garantera att de har en säkerhetstjänst där trafikdata inte överlämnas till FRA så är det en annan sak. Återstår att se om de erbjuder en sådan tjänst. Observera dock att även om de lyckas med detta konststycke, har vi hamnat i en situation där medborgare måste betala massa extra för att skydda sig från staten. Inte bra utveckling för någon, borgar inte för förtroende.
@OlofB
Även om FRA-lagen strider mot grundlagen (viket jag är övertygad om att den gör) så tror jag Telia är en för stor aktör för att kunna ta den striden. Fram tills dess att lagen visats sig vara olaglig tror jag att vi får avvakta agerande från deras sida.
Det här är en enormt står fråga, vi i princip anklagar regeringen för brott mot de mänskliga rättigheterna. Att hitta någon som vågar stå för det är nog rätt svårt. 🙂
@David;
Ja vi är överrens om mycket i denna fråga skulle jag tro 🙂
Men jag tror inte Telia är för stora – kan man vara för stor för att ta en strid? Möjligen för osmidig, dvs. för tung i vändningarna, men kraften i ett slag från Telia skulle nog kännas!
Telia har de juridiska musklerna att slå emot denna lag, det är det jag vill säga.
I mångt och mycket handlar det inte bara om att rent tekniskt sett kunna göra något. Vi är externa observatörer som ser en väldigt liten del av beslutsprocessen inom Telia.
Då Telia är ett aktiebolag som handlar direkt med kunder så ligger det i deras intresse att jobba för sina aktieägare och kunder. Att ta ställning mot FRA skulle innebära mängder av goodwill och reklam på den fronten men av något skäl vill/kan de inte göra det i dagsläget. Hur har tankegångarna sett ut och varför denna passivitet?
Oavsett Telias brister så är jag övertygad att de har intelligenta människor som tar beslut och de har säkert bra skäl för sitt agerande trots att vi inte kan se dom just nu. Med andra ord så avvaktar jag med ett eventuellt fördömande/kritik innan jag ser hela bilden.
Jag är inte så säker som du på att Telia gjort en korrekt bedömning affärsmässigt. Jag tror helt enkelt inte dessa frågor diskuteras i styrelserum. Det hade varit väldigt intressant att ta del av en sådan diskussion!
Jag fördömer för övrigt inte Telia – jag uppmuntrar dem att göra det rätta 😉
Du har säkert helt rätt att saker som detta inte diskuteras i styrelserum, de gör väl en bedömning baserat på rekommendationer från kunniga. Chansen är stor att de har fått rådet från sina advokater/jurister att ta det passivt fram till dess att ett prejudikat finns. Så vitt jag har förstått är det praxis för stora företag att göra så.
Det är lätt för oss att säga och göra vad som är rätt men i multinationella företag kan man inte köra på känsla, i synnerhet inte i sådana här gråzoner.
Ja du har säkert rätt i att de blivit rekommenderade att stå passiva eftersom det är en risktagning.
Samtidigt har lagen fått kritik av extremt kunniga jurister som Anne Ramberg i lagrådet; även Centrum för Rättvisa är kritiska såväl som Mark Klamberg. Så jag är inte övertygad om att det är någon speciell risktagning.
Som en vis man sade någon gång:
”Farligare än de ondas dåd är de godas tystnad”. (ungefär)
(ont/gott är för övrigt en kategorisering jag inte egentligen uppskattar *alls*. men det kändes som uttrycket passade som handen i handsken i sammanhanget, kunde inte låta bli)
Att lagen har fått massiv kritik från jurister har inte undgått någon, får bara för att bolagsjuridik tar hänsyn till andra faktorer än bara det rent straffliga. Låt oss leka med tanken att de tar upp det i rätten och är garanterade en vinst. Vad kommer det kosta i tid och pengar att få fram ett prejudikat och är det i aktieägarnas intresse?
Än så länge är lagen giltig, det är riskfritt för Telia att köra på som de gör. Även om det är moraliskt rätt att bestrida lagen så ingår det inte i deras ansvarstagande emot aktieägarna att gå i strid emot lagar.
Kan man som privat företag försvara att spendera pengar på att bestrida en omoralisk lag om det inte påverkar inkomster?
är det i aktieägarnas intresse?
Jag vill hävda att det är det. Så här:
1. Telia lever på sin relation till kunden; de erbjuder en tjänst och kundens upplevelse av denna tjänst är a och o för huruvida Telia förblir attraktiv på telekommarknaden.
2. Om Telia väljer att ta strid för kundernas grundläggande rättigheter, har de en guldsits opinionsmässigt och därmed också rent affärsmässigt.
Aktieägarna är såklart intresserade av att det går bra för Telia. Eftersom risken är förhållandevis låg, och goodwill-skapandet är skyhögt, borde de här se en gyllene investeringsmöjlighet.
(alla investeringar innebär risk, det gäller att göra ett bra val av investering(ar), där man analyserat risk kontra förväntad avkastning)
Man får sätta eventuell goodwill i relation till en potentiell hög rättegångskostnad. Så länge kunderna inte flyr Telia så är risken större än möjligheterna, åtminstone sett till aktieavkastning.
Det verkar som hur det har skötts hittills är tillräckligt för att folk ska stanna vid sina ISP:er och Status Quo är alltid bättre för aktierna än rättegångar.
Men David – hela den här ”kampanjen” går ju ut på att få folk att vakna och byta leverantör om inte Telia agerar. Se tidigare blogginlägget Två kluster.
Heh, så långt är jag med. Jag försöker bara föreställa mig anledningen till deras brist på aktion. Att blint gå igång på något utan att känna till bakgrunden leder sällan till något konstruktivt.
Vad som kan göras är att skicka in mail, namnlister och kontakta dom personligen. Internet i all ära men jag tror att i det här läget så är det en anstormning av konsumenter som gäller.
Sen får man inte heller glömma att Telia är inte bara en ISP utan även äger och hyr ut en stor del av kapaciteten i Sverige till andra leverantörer. Därför är jag osäker på om slutkonsumenterna har så mycket att säga till om. Även om alla personer i landet skulle haft ett eget abonnemang hos Telia som de sa upp på grund av det här skulle det bara innebära en ~25% minskning av en del av deras inkomst.
Jag tror den bästa lösningen är om folk tar personlig kontakt med dom, gärna aktieägare med lite större innehav. Då blir dom tvungna att lyssna.
Att ta personlig kontakt med Telia är precis vad jag gjort 😉
Gör det du med vettja!
Tyvärr har jag inget bredbandskonto med dom men jag har mobilabonnemang där så FRA är ju klart aktuellt även där.
Får ringa supporten, jaga rätt på en telefonist och gå loss. 🙂
Intressant! Please keep me updated! Det här blir skoj 😉 David kan prata sönder vemsomhelst tror jag bestämt, stackare på andra sidan linjen!!
Som sägs ovan är civilkurage svårt att förvänta sig från stora företag. Telia vill då troligen helst tysta ned och glömma detta.
Istället; vad hindrar att någon annan än Telia begär förhandsutlåtande från EG-domstolen?
Simon; jag förstår inte vad som är svårt med att förvänta sig civilkurage från ett stort företag? Svaret ”så har det varit förut” tycker jag är beigt.
Alltså – varför skulle inte storföretag ha goodwill/PR att tjäna på att verka för demokratiska värden..?
Storföretag behöver inte per se vara ”onda”.
Världen är under ständig förändring – varför inte tänka nytt..?
Javisst, jag säger inte ”försök inte”. Men jag är mer intresserad av vad som går göra utan att Telia själva gör någonting aktivt.
Om någon svensk organisation (gärna med hjälp av teh Internets) har lagliga möjligheter att gå till den där ”EG-domstolen”, vad väntar vi då på?
Jag vet inte hur man får saker prövade i EU-domstol – Erik Josefsson känns spontant som en person som borde veta hur.
Men de blogginlägg jag haft om Telia har handlat om konkret handling – att kontakta Telia och ställa dem till svars genom att säga att man är beredd att byta abonnemang. Det är något aktivt. Många bäckar små.
(jag tycker även din idé med förhandsutlåtande från EU-domstolen låter bra, bara att jag inte har en aning om hur, som sagt..)