”Makt och mystik i politiken”

photo © 2005 Keith Hall | more info (via: Wylio)

Imorse var jag på ett frukostseminarie med titeln ”Makt och mystik i politiken”. Som inledningstalaren nämnde är båda orden mångtydiga, och i kombination öppnar det för lång diskussion.

Annons

Transparens vs makt

Efter förra veckans stöd för Wikileaks från Piratpartiet (jättebra tycker jag!) har deeped ställt frågan ”Vad är egentligen skillnaden mellan FRA-lagen och Wikileaks?”. Tankegången med frågan är att båda två säger sig ”främja något gott” och helt enkelt bygger på integritetsintrång. Så vad är skillnaden?

Det var är jäkligt intressant fråga som jag gått runt och funderat på en hel del. Det enkla svaret är, såklart, att Wikileaks är (världs)medborgarna som bevakar makten, medan det andra är makten som bevakar medborgaren. FRA är kopplat till styret av Sverige (regering, regeringskansli och försvarsmakt är uppdragsgivare) och därmed våldsmonopolet. Wikileaks har inga lagliga möjligheter att använda våld mot någon.

Sedan läste jag framtidsklustrets idéer om att ”tjatet om integritet upphör”:

Tjatet om integritet upphör

Just nu håller piratpartiet på att bli ett tillhåll för rättshaverister, bakåtsträvare och sexliberaler. Vi själva är för öppenhet och delad information. Inte lagar som strävar efter att kapa informationsflöden. Vi vill ha lagar som inte isolerar människor och information, utan lagar som för samman dem. En sista strid mellan integritetsnördar och kopimister är oundviklig. Därför måste piratpartiet chilla som fan med sin integritetspolitik.

Ska detta tolkas som att ett generaliserat FRA är bra (alla kan läsa all information om alla), enligt framtidsklustret..? Total transparens?

Och så har vi dem som tycker konträrt motsatt också. ”Integritetsfundamentalism” kallar jag det nedan. Läs t.ex. Maccos och Socrates kommentarer i denna tråd, som tycker att det Wikileaks gör är kass, och ett integritetsintrång.

Transparens är för mig egentligen samma sak som övervakning. Eller åtminstone närbesläktat. Andra likartade begrepp är genomskinlighet, öppenhet, insyn, offentlighetsprincip. Kärt barn har många namn 😉

Jag ritade några bilder för att åskådliggöra dessa olika ”synsätt” på transparens kontra makt.

Denna bild motsvarar alltså att all information alltid ska vara tillgänglig för alla. Oavsett hur mycket eller lite makt/påverkan individen/organisationen har. Alla har insyn i varandras privatliv, ständig lagring av allt. Detta är för mig ett veritabelt helvete (även om det är bättre än den tendens jag tycker mig se i dagens politiska vindar, se bilden ”På gång” nedan), och jag hoppas jag har med mig majoriteten av Piratpartiet där. Om detta är framtiden vill jag inte vara med.

I denna bild ska alla individer/organisationer, oavsett position i samhället och storlek/makt i organisationen, hela tiden ha total slutenhet/noll insyn. Jag kallar denna syn ”integritetsfundamentalism”.

Nästa bild ut är den tendens jag tycker mig se; övervakning av den lilla medborgaren, och större slutenhet i maktens korridorer. Detta är det allra värsta scenariot, då det ger en otrevlig tillvaro för människor i allmänhet, och större risk för maktkorruption och dumheter hos kraftfulla entiteter i världen.

Sist ut är den syn som jag själv har på transparens vs makt. Här har medborgarna lagstadgad rätt till privatliv, och ju större makt en individ/organisation/entitet har i samhällskroppen, desto större är insynen i beslutsgångarna.

Jag tror och hoppas att detta är Piratpartiets syn i stort. Stödet för Wikileaks, och inställningen till FRA-lagen, stödjer denna tes.

Uppdatering: jag kom på att denna diskussion starkt knyter an till Jacob Dexes inlägg ”Fri information – varför?”.

Taggar: transparens, övervakning, fra-lagen, öppenhet, offentlighetsprincip, makt, piratpartiet, politik, informationspolitik