Saxat från DN:
Jan Björklund: – De flesta svenskar har accepterat fartkameror för att minska trafikolyckor. De som kör för fort fotograferas. Men nu vill Vägverket fotografera alla bilister för att kunna räkna ut hur fort folk kör mellan fartkamerorna. Det är en orimlig tanke att staten ska kunna registrera vara alla medborgare befinner sig.
Jag frågar mig stilla: om nu fartkameror fungerar som de ska – dvs. lagrar alt. skickar ”momentanhastighet”+”regskylt” (till någon myndighet i Kiruna har jag för mig!) så kan väl staten redan nu ta reda på ”var alla medborgare” (förresten Björklund det handlar väl om alla som kör bil.. men du kanske bortser från barn, ungdomar och studenter? och att inte bara svenskar kör på svenska vägar?) befinner sig?
Det behövs inte en medelhastighetsberäkning för att veta bilars position! Ta mig katten om det inte rent av är intressant skitsnack från hans sida.
Hans resonemang hänger helt enkelt inte ihop. Det han gör är att smöra för mellan-kamera-fortkörande, rika herrar. Eller vad tror ni?
Uppdatering: Jag kom på mig själv med att vara lite otydlig. Givetvis krävs det foto även om bilarna går långsammare än hastighetsgränsen för att mäta medelhastighet. Det skulle i så fall vara Björklunds argument – att det inte tas foto om man kör långsammare än hastighetsbegränsningen idag. Men redan idag tas foto oavsett hastighet – för att föra statistik. Se wikipedia. Så ingen förändring, Björklunds argument faller platt.
Dessutom tycker jag inte den här typen av integritetskränkning alls är lika allvarlig som att staten bereder sig tillgång till min privata kommunikation – det priset kan jag betala när jag vet att fartkamerorna bevisligen räddar liv varje år! Till skillnad från FRA.
Uppdatering 2: Mårten kommenterar att det endast är farten som mäts av kameror för statistik och att foto endast tas om fartbegränsningen överskrids. För att genomföra medelvärdesberäkning krävs såklart fotografering för att para ihop två bild+hastighet-kombinationer.
I stand corrected! Jag baserade min slutsats på felaktiga premisser.
Taggar: politik, jan björklund, dn, fp, integritet