Jag har diskuterat lite upphovsrättsreformer på netopia (en site sponsrad av IFPI bland andra). Det är under en artikel av Andreas Ekström, ni vet han som kritiserade Peter Sunde för att ha uppfunnit en billig metod för oss alla att kringå FRA-lagen.
I alla fall, här är de senaste kommentarsutbytena:
OlofB: En enkel fråga A.Ekström: vill du behålla kopieringsförbudet?
Andreas: Om kopieringsförbud, jag är osäker där, jag kan nog inte ge dig något klart svar på det. Inte än i alla fall! Vad tycker du själv? Jag hör gärna på goda argument.
OlofB: Kopieringsförbudet är den del av upphovsrättslagstiftningen som förbjuder privatpersoner att icke-kommersiellt kopiera filer mellan varandra. Alltså det som du förmodligen kallar illegal fildelning.
Anledningen till att jag tycker att kopieringsförbudet behöver försvinna, är att i en avvägning mellan två olika intressen väger det ena intresset tyngre. De två intressena är: behovet av icke-övervakad kommunikation i en demokratisk rättsstat, och upphovsrättsindustrins intressen av att kontrollera så att privatkopiering inte blir för utbredd.
När man tänker igenom saker och ting så långt, blir det ganska självklart att kopieringsförbudet ska tas bort. Det handlar om grundläggande rättigheter.
Detta är den viktigaste delen av reformen av upphovsrätten enligt mig.
Taggar: politik, informationspolitik, fildelning, privatkopiering, piratkopiering, ifpi
Besök bloggosfären!
OlofB[eta] 
Hur ser du på kopieringsförbudet bortsett från att det kan leda till att folk vill att det skall beivras till allt för hög grad?
Man kan ju tänka sig en modell där kopieringsförbudet finns kvar men vi trots det säger att rätten till privat kommunikation är mer viktig och att vi därför kanske inte kan beivra all form av förbjuden kopiering (tex nästan inte alls när det gäller illegal fildelning). Problematiken med att väga beivrande mot rätten till privatliv och intitritet finns ju för de flesta andra brott. Misshandel i hemmet motiverar inte övervakningskamror i alla hem.
Själv tycker jag inte att det vore önskavärt att kontrollera hur privatperssoner sprider icke privat information mellan sig även om det inte skulle leda till inskrängkningar i rätten till privat komunikation. Jag håller däremot med dig om att den viktiga punkten här är just rätten till privat kommunikation och tycker att frågan jag tar upp här är av underordnad natur.
Hej Jonas!
”Själv tycker jag inte att det vore önskavärt att kontrollera hur privatperssoner sprider icke privat information mellan sig även om det inte skulle leda till inskrängkningar i rätten till privat komunikation.”
Det är inte önskvärt att kontrollera vad icke-misstänkta människor kommunicerar, eller med vem/var/hur etc. Det skulle påverka människors beteende när det gäller att välja vem de kommunicerar med, och åsiktsbildningen i samhället skulle ta skada. Detta skulle i sin tur försämra förutsättningarna för en demokratisk utveckling av vårat samhälle. Inte bra! Tyvärr har vi redan FRA-lagen och datalagringsdirektivet är på väg. Och det skulle inte förvåna mig om det finns fler i görningen. SWIFT var ju på håret att gå igenom får bara några dagar sedan!
Att kontrollera sådan kommunikation innebär i sig en inskränkning av rätten till privat kommunikation, så jag vet inte riktigt vad du menar med att du tycker att kontroll av kommunikation vore dålig även om det inte skulle leda till en sådan inskränkning. Det är liksom inte möjligt rent teoretiskt.
Nå, till din fråga då.
”Hur ser du på kopieringsförbudet bortsett från att det kan leda till att folk vill att det skall beivras till allt för hög grad?”
Uppväxt som jag är med datorer, och sedan tonåren internet, finner jag ett kopieringsförbud smått, ptja, romantiskt. Det är liksom en så grundläggande funktion hos en dator att kopiera information från sina olika delar (minne, hårddisk, nätverkskort, ljudkort, grafikkort..) att ett ”förbud” mot något sådant ter sig ungefär som ett förbud mot datorer. Detsamma gäller om man tittar på internets arkitektur, kommunikation över internet är ingenting annat än kopiering av information mellan olika enheter. Ett kopieringsförbud skulle innebära antingen en enorm övervakning, som vi varit inne på redan, eller att tekniken modifieras på ett märkligt sätt så att ”kopiering” blir omöjlig. Som man lätt förstår om man sysslat med datorer, är detta ett fantasiprojekt. Bland annat därför failade DigitalRightsManagement rejält (det går *alltid* att komma runt sådana försök. För datorer fungerar helt enkelt mha kopiering..)
Det är den teknisk-mekaniska aspekten.
Sedan ser jag en stor möjlighet för mänskligheten i stort att utnyttja internet och datorer för kulturell/teknisk utveckling, genom den stora potential fullständigt fri informationsrörelse skulle medge. Jag kan skriva ett program här i Mölndal en kväll, och ett barn i Sydkorea kan använda det samma timme, ja minut! Människor kan komma närmre varandra över hela världen, dela upplevelser av världen, få en möjlighet att förstå varandra som aldrig förr. Kopieringsförbudet är med denna synvinkel inget mindre än en tragedi för mänskligheten.
Jag vill tacka dig för exemplet med misshandel i hemmet/övervakning kontra fildelning/övervakat internet. Det är en grymt kontrasterande jämförelse!
Manuell trackback:
Tvivlarens politiska resa
Olof: Tack för ditt svar! Jag håller med om att man inte gärna kan förstå det första stycket du citerar, då mitt ordval blev väldigt misslyckat. Med kontrollera avsåg jag ”konmtrollerat i lagen”, dvs bara att det skulle vara förbjudet, inte att det skulle innebära någon faktisk kontroll eller annan åtgärd.
”Ett kopieringsförbud skulle innebära antingen en enorm övervakning, som vi varit inne på redan, eller att tekniken modifieras på ett märkligt sätt så att ”kopiering” blir omöjlig.”
Även om detta ”kopieringsförbud” tas bort kommer ju företag att försöka använda sig av tekniska kopieringsskydd, kanske till och med i ökad utsträckning.
Tor M:
DRM har redan försökts och failat. Det betyder inte att branschen har lärt sig – de kommer säkert försöka igen.
Men jag menar att alla sådana försök är meningslösa. Kopiering är inom datortekniken en så fundamental och genomgående egenskap, att alla sådana tekniker är bundna att krackelera. I takt med att öppna operativsystem som linux-derivat och Haiku, AROS osv tar över alltmera för att de faktiskt börjar bli inte bara tekniskt & antivirusmässigt överlägsna, utan också lättare att använda än kommersiella operativsystem, så är drömmen om att tekniskt förhindra kopiering fullständigt passé.
Som sagt, att förbjuda & beivra kopiering på den nivån leder antingen till massiv övervakning eller till förbud mot datorer och internet (för kopiering är detsamma som datorer och internet..)
Det var mest ditt argument att ett ”kopieringsförbud” leder till DRM-användning som jag vände mig mot eftersom jag inte tror att legalisering av all fildelning för privat bruk skulle minska DRM-användningen nämnvärt på kort sikt på det sätt som du antydde.
[…] jag förklarat tidigare handlar det om en avvägning mellan två intressen – rätten till förtrolig kommunikation, […]