Regelsystem och resurser

Jag har haft ett slags beta-tanke i några månaders tid; har inte riktigt kunnat sätta ord på tankegångarna. I eftermiddags fick jag åtminstone fram en del av tankarna i konkret form. Det var under en regeldiskussion i den samåkningsgrupp* jag deltar i som jag äntligen kom till klarhet i det följande.

Varje system av regler har en massa egenskaper som tvetydighet, storlek, tydlighet, enkelhet etc. Vi har alla spelat brädspel med enklare eller svårare regler; vissa spelregler bryter så att säga mot sig själva, och detta kan leda till hätsk debatt om hur reglerna ska tolkas.

För varje regelsystem kan man tala om hur komplicerade reglerna är. Om regelsystemet är svårtolkat eller stort så blir det per automatik komplicerat.

I motsatt ringhörna har vi ett regelsystem som är litet och lätt att tolka/tyda. Ett sådant system uppfattar vi som enkelt.

Jag ritade en bild för att illustrera dessa två typer av regelsystem:

Det intressanta är nu konsekvenserna av komplicerade kontra enkla regelsystem. Man kan tänka sig ett antal spelare som följer ett visst regelsystem, vi kan kalla dem aktörer eller helt enkelt spelare. I ett komplicerat regelsystem får resursstarka aktörer en fördel, på så sätt att det krävs resurser (tid, pengar) att över huvud taget överblicka reglerna. Innan ens spelet kan börja, krävs en insats så att säga.

I ett regelsystem som är enkelt, blir oddsen jämnare mellan resursstarka- och svaga spelare, när själva spelet pågår.

Tänk till exempel på hur det kinesiska skrivspråket, det extremt komplicerade teckenspråket, användes av prästerskap och adel (eller vad motsvarande grupper nu kallades) på medeltiden för att bemästra/trycka ned folket. Det krävdes en stor insats att ens förstå teckensystemet och på så sätt ”spela spelet” och hävda sin rätt i olika juridiska/affärsmässiga frågor.

På sätt och vis, om jag drar detta resonemang till sin spets, är det en demokratifråga att lagar och regler är enkla – för att alla ska kunna ta dem till sig och klara av att försvara sig. Alla ska vara lika inför lagen!

Jag väljer att stanna där för dagen men uppmanar läsare att försöka namnge (eller upplysa mig om) denna meme/idé, att enkla regelsystem är mera demokratiska än komplicerade. Något namnförslag?

* Samåkning rekommenderas för övrigt! Socialt, ekonomiskt och miljövänligt i ett!

Taggar: , , , ,

17 kommentarer till Regelsystem och resurser

  1. Göran Widham skriver:

    Strålande pedagogisk som vanligt!

  2. viktualiebroder skriver:

    ”demokratifråga att lagar och regler är enkla”

    Detta är precis grundtanken i vad jag ser som en piratideologisk idépolitik i Justitieutskottet!

    Det är typiskt för auktoritära övervakningssamhällen att de har använt lagen som ett lapptäcke genom att bara lägga till en ny lag utan att riktigt bry sig om om summan blir begriplig eller ens hänger ihop.

    När Sovjetunionen föll ihop visade det sig vara ett stort problem att lagar motsade varandra. I ett auktoritärt system spelar det ingen roll – den lag gäller som passar överheten bäst just då.

    Men om lagarna skall tolkas av domstolar blir det knepigare och lamslår näringslivet och gynnar ett advokatskrå som får mycket att göra som de enda som förstår lagarna.

    Normativa lagar, som sexualköpslagen till exempel, som framförallt är till för att ändra beteenden funkar också lite som brus och grus i lagmaskineriet.

  3. Jens-Jasper Gyllengahm skriver:

    Väl tänkt och skrivet!

    Fast om jag ska vara djävulens advokat här; ‘För varje komplext problem finns en mycket enkel lösning – och den är fel.’ Det är onekligen ett problem att verkligheten sällan är så svart eller vit, så enkel och lättförklarad att det fungerar med enkla och lättförståeliga lagar.

    Helt visst har viktualiebroder rätt när han pekar på motsägelser och behovet av tolkningar i rättssystemet. Men jag tillåter mig att betvivla att det i dagens Sverige verkligen rör sig om att avsiktligt exkludera icke-skråanslutna från att förstå lagarna.

    Mer att vi över tiden ändrar uppfattning i olika frågor, saknar en bestämmande konstitutionsdomstol och hellre stiftar nya, gärna sk ‘ram’-, lagar utan att ta effektiva helhetsgrepp på en lagstiftning som är oroväckande stor i omfång. Och ökar.

    För mig framstår det som om enda sättet att införa verkligt enkla lagar och regler vore att mer eller mindre avskaffa de flesta. Vilket mest troligt skulle leda till ett system där domstolarna får större befogenhet att både döma och straffa mer godtyckligt, alternativt ett anglo-amerikanskt rättspraxissystem – det senare är verkligen INTE mer överskådligt. Vill vi det? Jag är skeptisk.

  4. viktualiebroder skriver:

    En medelväg vore kanske större krav på förarbetena. Så att det framgår hur lagstiftarna resonerat, vilka tänkbara fall de tänkt på när de skrev lagen och hur den är *avsedd* att tolkas. Så framgår det också när något helt nytt inträffar som lagstiftaren inte förutsett och som kanske föranleder en ändring av lagen

    Men förarbeten är väl nästan avskaffade i EU-tider?

  5. Klurigt skriver:

    Njaeee.. Jag tror att du gör det lite enkelt för dig nu. Det enkla behöver nödvändigtvis inte vara så enkelt och en annan sorts enkelhet kan vara stendumt stelbent.

    Som exempel. Trafiklagens grundläggande regel om fordons hastighet: Du får inte köra fortare än att du kan stanna inför varje förutsebart hinder (inte formulerat exakt så, men den har den betydelsen). Denna regel räcker egentligen, behövs inget mer om alla var förståndiga, hade god fantasi och tog ansvar. Men så ser inte världen ut. Dessutom är den regeln fullständigt vidöppen för tolkningar, trots sin underbara enkelhet. Den är dock gällande, så man kan åka fast för fortkörning även om man kör saktare än vad som står på den stendumma skylten som inte tar hänsyn till rådande förhållanden, fast i de fallen brukar man istället tala om vårdslöhet, antagligen för att slippa tolkningarna.

    Dessutom, jag kommer inte på namnet på principen, som säger att lagen säger att du måste kunna lagen, alltså att – Jag kunde inte lagen – inte är en hållbar undanflykt.

    Det du rör dig kring är också anledningen till att vi alltid har rätt till en förvarare, just för att mindre kunniga i teorin alltid skall få en rättvis prövning. Men som vi alla vet, det är inte alltid så lätt att para ihop den jordbundna herr Praktika med den något lättfotade fröken Teori.

  6. Anders Andersson skriver:

    Just därför bör man inte stifta nya lagar för att råda bot på allehanda problem i samhället, utan man bör se över och revidera de redan befintliga lagar som brukar vara orsaken till problemen.

    Lag #1: Det är förbjudet att behandla personuppgifter.
    Lag #2: Undantag från förbudet i lag #1 medges närhelst konsekvenserna av detsamma blir så uppenbart absurda att det riskerar att äventyra allmänhetens förtroende för lag #1.

  7. Olofb skriver:

    Alla – tack för all respons!

  8. Olofb skriver:

    Jens Jasper; ”För mig framstår det som om enda sättet att införa verkligt enkla lagar och regler vore att mer eller mindre avskaffa de flesta. Vilket mest troligt skulle leda till ett system där domstolarna får större befogenhet att både döma och straffa mer godtyckligt, alternativt ett anglo-amerikanskt rättspraxissystem – det senare är verkligen INTE mer överskådligt. Vill vi det? Jag är skeptisk.”

    Jag förstår inte riktigt hur det följer att domstolarna får större befogenhet att straffa godtyckligt, bara för att lagarna blir färre? För mig funkar det så här: Ju fler tvetydigheter/tolkningar som krävs, desto större makt till den som har resurser (jurister), dessa får så att säga tolkningsföreträde. Och antalet tvetydigheter måste väl ändå minska med färre lagar, generellt sett?

  9. Olofb skriver:

    Anders; Underbart exempel! Om jag ska jämföra med mjukvarusystem: det är bättre att ordna/faktorisera gammal kod, än att lägga på ytterligare kod som ”fixar till” felen i tidigare kod, ”lappar och lagar” så att säga. Fast det är också mera resurskrävande att faktorisera gammal kod än att addera ny! Korrelation lagarkällkod?

  10. Olofb skriver:

    Klurigt; Ja ditt trafikexempel är bra. Fast jag vet inte om regeln med hastighet egentligen är så enkel; den är ju tvetydig/svårtolkad!

    I enkelhet ingår begreppet entydighet för mig; det ska inte finnas rum för tolkning.

    På något sätt ska regelsystemet vara ”mekaniskt”; som att följa ett recept ska det vara samma förståelse oavsett spelare och situation i spelet. Annars är inte regelsystemet enkelt…

  11. Anders Andersson skriver:

    Om det kostar mer att reparera gammal kod än att lägga till ny kod som motverkar effekterna av den gamla koden, så kanske det rentav är bäst att slänga den gamla koden och börja om från början? Eftersom den fick andra konsekvenser än man avsett, så tyder det på att man tänkt fel i själva processen. Riv upp, gör om, gör rätt.

  12. Olofb skriver:

    Anders; nja man har ju också en kundkrets att ta hänsyn till – de har ju en massa ”use cases” som de vill ska fungera *hela tiden*, inte gå itu några månader för att man ”gör om gör rätt”. Det är spelets regler i IT-branschen – men det finns också sätt att undvika ”soppor”, t.ex. att använda TDD/agila metoder, se mina postningar om tdd: TDD-inlägg

    På denna punkt kanske inte lagrum och kodträd är korrelerade. Tillåta anarki några år för att fixa till lagarna😉 ?

  13. Olofb skriver:

    viktualiebroder; ”Detta är precis grundtanken i vad jag ser som en piratideologisk idépolitik i Justitieutskottet!”

    Låter som en plan😉 Nej men seriöst – PP har nog större bredd än som först projicerats av fokusfrågorna.

  14. Anders Andersson skriver:

    När jag skrev ”kod” så syftade jag i och för sig i första hand på lagar, men invändningen att användarna hunnit göra sig beroende av gammal ogenomtänkt kod gäller förstås såväl i IT-branschen som i juridiken. Det är mest en skillnad i tidsperspektiv; lagar brukar ändras mer sällan än datorprogram.

    För att utveckla exemplet med PUL ovan, så ser vi även där hur man har gjort sig beroende av äldre kod (samt av tolkningar av äldre kod som inte nödvändigtvis varit korrekta) när man skrivit ny kod. Det är som att bygga en ny övervåning på ett gammalt hus, flytta in, och sedan upptäcka att husets trägrund är så genomrutten att de nedre våningarna bör rivas. Skall man då hänga upp övervåningen i luften?

    1. EU antar ett direktiv om behandling av personuppgifter.
    2. Direktivet blir lag i Sverige.
    3. Datainspektionen hävdar att lagen förbjuder personuppgifter på webbsidor.
    4. Datainspektionen utfärdar instruktioner till Sveriges alla myndigheter som hindrar dem att lämna ut personuppgifter på webbsidor.
    5. En privatperson åtalas för att ha lämnat ut en personuppgift på en webbsida.
    6. Datainspektionen uppfinner begreppet ”harmlösa uppgifter” och beviljar undantag för spridning av sådana.
    7. EG-domstolen finner att Datainspektionens lagtolkning skulle göra praktiskt taget alla webbsidor i unionen olagliga, och att det inte var avsikten med direktivet.
    8. Datainspektionen slutar tala om ”harmlösa uppgifter”.
    9. Svenska myndigheter tillämpar fortfarande de föreskrifter som Datainspektionen utfärdade före EG-domen, och stryker regelmässigt personnamn från offentliga handlingar som lämnas ut elektroniskt, utan stöd i gällande lag.

    Är vi verkligen beroende av de gamla lagarna, eller låtsas vi bara vara det för att slippa ändra dem? Om lagarna är felaktiga, så är eventuella beroenden ett svagt skäl för att bibehålla dem. ”Riv upp, gör om, gör rätt” behöver inte innebära att man struntar i att göra en konsekvensanalys av förändringen. Vi har rentav lyckats byta regeringsform ett par gånger utan att rasera resten av lagkomplexet.

  15. Lars_Erick skriver:

    Oj, vilket kommetarsdebatt! Kul.
    Jens-japer har i vart fall inledningsvis några tänkvärda anmärkningar. Verkligheten är sällan så så okomplicerad som man ville den vore. För visst vill vi ha enkla och lätt tydbara lagar. Vilka dock kan göra att orättvisa uppstår i många situationer…. svårt.

    Jag vill också dra in frågan om hur ”vi” ser på politiken. De flesta politiker och politiska kommentatorer utgår från ett mycket enkelt vänster-höger-perspektiv. Men det har väl varit inaktuellt i flera decennier om man vill förstå verkligheten! Det finns ett ”grönt” perspektiv man också måste lägga in, ett integritetsperspektiv. Med flera. Och då blir det mera likt din första bild. Svårbegriplig, men ”sannare”…

  16. meramartin skriver:

    Visserligen är det ganska enkelt att försöka överförenkla vissa problem om man inte aktar sig, men samtidigt så är det minst lika vanligt att göra en lösning överkomplicerad.

    Vi _är_ villiga att acceptera en lite smula orättvisa när det gäller lagar och förordningar om detta ger oss enkla och koncisa regler.

    Ett enkelt exempel är lokaltrafiken. Vi är alla medvetna om att man lätt hade kunnat göra ett mera rättvist system än det system som bygger på olika taxazoner som vi har idag.
    Samtidigt så är det system som vi har idag lätt att acceptera pga just sin enkelhet och förutsägbarhet.

    När ett system börjar bli så komplicerat att det är svårt att förutsäga hur mycket resan kommer kosta innan den är avslutad, då är båda jag och många med mig tveksamma om detta verkligen är en förbättring, även om systemet skulle vara mera teoretiskt ”rättvist” än det vi har idag.

    Ovanstående problematik _är_ ett problem när lagar och förordningar kan bli alltmera komplicerade.
    Visserligen kommer vi alltid behöva en domstol för alla de fall där vi inte kan se svart eller vitt, gråzoner finns idag och kommer alltid att finnas.

    Men i många fall kan dessa gråzoner användas som hot mot andra pågrund av de osäkra vilkor som råder inom vissa områden.
    Detta är iofs kanske inte så farligt så länge som det inte drabbar enskilda individer, men fortfarande beklagligt när dessa gråzoner används som slagfält företag emellan.
    Vi måste försöka få ett hög nivå på våran rättssäkerhet och undvika överdriva lagar som skapar gråzoner.

    I slutändan så kan enskilda individer drabbas av orimligheten i dessa lagar och förordningar så som tex skett i USA gällande gen patent och bröstcancer.
    See tex
    http://www.patentbaristas.com/archives/2009/05/13/aclu-mob-attacks-breast-cancer-test-patent/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: