Patent igen

Jag ska göra ett försök att sammanfatta föregående inlägg, och den diskussion som uppkom bland kommentarerna.

Rutros påpekar att steelneck inte angett några tydliga referenser till de hundratals patenten för TP-kabeln. Han ger också en länk till en sökning i espacenet.com databas. Espacenet.com kan vara en bra databas att söka i inför framtida diskussioner! Tack för denna länk. Huruvida steelneck eller Rutros har rätt i sak låter jag dem själva debattera i kommentarerna – just nu känns det som det är steelnecks tur att säga emot Rutros påstående om de hundratals patenten på TP-kabeln. Steelneck har dock själv inte deltagit i kommentarsdiskussionen på denna blogg, så vi kanske inte kan förvänta oss något svar från honom på ett tag.

Rutros hävdar vidare att patent inte är och aldrig har varit till för att uppfinnaren ska ha lättare att få ekonomisk ersättning; snarare handlar det om samhällsintresset att bygga på ”kunskapens träd” så att säga (Rutros har en vacker analogi med en trädstam, grenar och skott där stammen blir tjockare och tjockare – löven är nya patent, basen är patent som gått ut). Det håller jag med om – det är kunskapens träd vi vill nära, inte nödvändigtvis enskilda människor. (men det skadar ju inte om de går hand i hand de där två)

Tor gav en länk till Carl Svanbergs blogg, där också patent- och upphovsrättsdiskussioner pågår livligt. Jag kände till detta, men eftersom Carl väljer att utesluta PP-sympatisörer tog jag inte med dessa (i och för sig intressanta) länkar.

David håller med mig om att det finns en politisk vinst att göra för PP att vara något mera återhållsamma i sin retorik – ”slit upp och släng ut” är kanske en för skarp attityd? Fast med den typen av diskussioner vi för här så kanske vi kan komma fram till tydliga berättelser eller visioner om ett framtida system som är ombyggt för att bättre tillvarata de värdering som patentsystemen var till för från början? Nämligen att gynna samhällets tekniska-kulturella utveckling.

David för också fram synpunkten att patent idag används av storföretag för att spä på sin marknadsdominans. Han har en intressant vinkling på läkemedelspatent – kan de copyrightas istället för att patenteras?

Mrhama höjer en hand och säger att det måste ställas krav på dem som tar patent. När ett företag tar patent, ska idén inte bara ligga i träda – den ska utvecklas. Han går t.o.m. så långt som att säga att om patentintrång upptäcks av företaget i fråga (hos en konkurrent då alltså) – så ska patenten ogiltigförklaras om inte det första företaget har något utvecklingprojekt som angår patentet ifråga. Han tar också upp att det vore önskvärt med en mera jämnt fördelad immateriallrätt – 5 år oavsett vilken bransch, och att det kostar för mycket att inneha patent.

Stefan poängterar att patent ger makt – men frågar: var hamnar ansvaret? Han talar om cirkelrörelsen mellan patentverket->domstolen->patentverket. Att alla skyller på alla.

Leffe, som är ingenjör (en yrkesgrupp vars åsikter jag mer eller mindre efterfrågade i första inlägget), tycker att mjukvarupatent och så kallade metodpatent bör avskaffas helt. Mjukvarupatent finns tack och lov inte i Sverige/EU, men enligt Leffe börjar de ändå ”smygas in” i Sverige i form av dessa metodpatent. Han har vidare en idé om att periodicera patent till 5 år utan möjlighet till förlängning, istället för dagens 20 år (rätta mig här – jag har bara siffran 20 i huvudet). Motivet för denna korta skyddstid är att dagens teknikutveckling är såpass snabb att redan 5 år är rejält försprång för ett företag i en bransch, försprång gentemot konkurrenterna. Leffe tar också upp ”patent pending” som är ett slags ”icke-färdiga” patent. Dessa hävdas vara direkt negativa mot innovation, då de så att säga är ”dolda” för övriga spelare på marknaden. Dessutom säger han att det finns företag som gjort det till en business att endast köpa & sälja patent, och stämma andra företag.

Om jag missat någon – sorry det här var mera jobb än jag först trodde!

Så lite egna reflektioner: det verkar vara många som är intresserade av denna ”Piratpartiets tredje fråga”. Det verkar också som om det finns både åsikter i linje med mina (att Principprogrammets skrivelse om patent, generellt, är för skarpt), och i linje med principprogrammet.

Det jag önskar är att vi tillsammans försöker konkretisera lite kring alternativ till patentsystemet. Om man utgår ifrån vad vi är ute efter, som även patentsystemen säger sig vara ute efter:

** Att främja den tekniska- och kulturella utvecklingen i det civila samhället **

Det är en ganska allmänt hållen önskan. Dagens patentsystem är bara en ”implementation” så att säga, som verkar ha vissa bieffekter som flera av oss inte är så nöjda med.

Om man backar ett steg här och ifrågasätter huruvida teknisk- och kulturell utveckling skulle ske ”per automatik” utan patentsystem, så tror jag att vi alla är överrens om att ”ja, det skulle ske”. Vad vi är ute efter är att ”boosta” denna utveckling, snabba på den alltså.

Här är några grejer, som alla skulle snabba på den tekniska utvecklingen hos människan:

1. fler människor
2. bättre utbildning
3. snabbare kommunikation människor emellan
4. tillvarantagande av tidigare erfarenheter

De tre första kan vi lämna därhän – de sköter sig själva.

Jag skulle säga att (4) är det patentsystemen angriper – att förhindra inlåsningeffekter hos företag som utvecklar ny teknik. Detta för att göra det besvärligt för konkurrenter att fatta ”hur de gjorde”. Enkelt uttryckt att de ”gömmer” sin elektronik- och mekanik i ”svarta lådor” för att göra reverse-engineering (öppna och undersöka!) dyrt. Om vi kan hitta på ett nytt system som löser (4), och som dessutom har en ”berättelse” som är mera effektiv än den om ”den lille uppfinnaren” så har vi hittat något värdefullt.

Idéer?

Taggar: politik, informationspolitik, patent, piratpartiet

Annons