Jag har fyra förslag till ”patchar” för den Svenska Politiska Maskinen.
Framtiden tillhör sakfrågorna, inte paketlösningarna eller blockpolitiken.
Vad än folk vill i allmänhet kommer de behöva sätta sig in i sakfrågor mera.
Mina recept för detta är:
1. Sänk procentspärrar på alla nivåer: personval, partier, kommun- riks- eu. 0% borde gälla. Anledning: idag tänker människor ”men det är en bortkastad röst att rösta som mitt hjärta säger” <- detta tänkandet ska inte behövas i en demokrati. Man ska kunna rösta som man tycker!
2. Det bör finnas ett sätt för människor att påtvinga folkomröstning i en viss fråga. Ta t.ex. FRA-lagen. Säg att 20.000 namnunderskrifter skulle vara tillräckligt för att puffa upp frågan till folkomröstning. Detta skulle förstärka Sveriges demokrati! Funkar det i Schweiz så funkar det här!
3. Författningsdomstol bör inrättas. Lagrådet i all ära – men de har ingen makt att säga stopp på riktigt, och är dessutom valda av politiker så det blir ”stryk medhårs” hela tiden. FRA-lagen hade åkt i papperskorgen direkt med en sådan institution i samhället.
4. Max 8 år i riksdagen. Idag ser vi riksdagsledamöter som varit instängda i riksdagen sedan 80-talet. Hur bra koll har de på samhället och dess medborgare..? Med 8 år max i riksdagen blir inte partipiskan lika kraftfull längre – eftersom ”lismandet uppåt” för att få en plats inte längre är lika värdefullt. Då får vi människor som brinner för ideologi och politik och inte makt till riksdagen.
Tack för ordet!
Besök bloggosfären!
OlofB[eta] 
Bra ideer dette her. Å begrense hvor lenge en kan sitte i parlamentet kan være veldig bra. Det vil sannsynligvis også forhindre teknokrati, som i seg selv betyr vansker for folk flest å forstå hva som skjer i politikken.
Selv ville jeg legge til mye større fokus på ikke bare åpen offentlig informasjon, men at det offentlige bør tvinge informasjon ut i offentligheten på en enkel og interessant samt overkommelig måte. Spesielt sammen med direkte demokrati. 🙂
Jonas;
Tack! Visst är ännu större transparens och verktyg för att komma åt offentlig information lättare via nätet högt på min prioritetslista också. Jag kanske borde lägga till denna punkt. Detta tror jag dock löser sig själv redan nu – vi går i den riktningen att informationen finns på regeringen.se/riksdagen.se och att folk själva bygger verktyg som söker igenom/gör det lättare att orientera sig.
Tack för kommentaren! Norge, right?
Större transparens från regering och myndigheter borde vara självklarhet, men är så nu inte. En författningsdomstol borde vara ett måste, för en riktigt fungerande demokrati. Bra förslag Olof.
Tack Jens! Funderar på att göra om detta inlägg till en så kallad ”sida” på wordpress, som alltså blir tillgänglig längst upp på menyn. Det är liksom ett verk som fötts ur senaste årets debatt och min stackars ”problemlösarhjärna” som hela tiden söker lösningar 😉
Det betyder att vi måste bevaka Grundlagsutredningens SOU 2008:125 och vad remissinstanser som t ex Advokatsamfundet och Centrum för rättvisa anfört – förslaget om Förvaltningsdomstol har moderaterna bytt bort mot att socialdemokraterna släpp det s k uppenbarhetsrekvisitet. Jag har hos vårt bibliotek beställt ett ex av utredning samt förhört mig om möjligheten att samla några kring en dator för kommunikation med andra kring våra ”rön”. Du och Jens, som är fena på hur man kan jobba kring gemensamma dokument kan väl skapa ett forum för Grundlagsresonemang. Eller?
Här en länk till Grundlagsutredningen
http://www.regeringen.se/sb/d/10025/a/117744
Bra idéer!
Jag har några ytterligare förslag.
Exempelvis bör man sänka antalet riksdagsmän till 99 eller 101. Det ger en sorts naturlig 1%-spärr,men motivet är framför allt att ge varje riksdagsman större tyngd. Har vi så absurt många riksdagsmän som 349 blir de lätt röstboskap som är lätt byte för partipiskor. Riksdagsmän bör kunna ta mer *personlig* ställning och om samvetet så säger rösta emot sin partigrupp eller sitt ”block”. Med färre riksdagsmän kan varje ledamot bygga upp en personlig profil och bli känd för folk som ”deras” riksdagsman (idag är alla riksdagsmän utom några få mördande anonyma).
Och med färre riksdagsmän kan envar få en liten personlig stab, för utredningshjälp och personlig assistans.
En annan tanke är att man borde ha rullande nyval. En tredjedel av riksdagen kunde väljas om varje år (eller en fjärdedel). Som det nu är blir det fullständig hysteri vart fjärde år, då politiker lovar brett (och tunt) och så kan de andas ut och i 3,5 år göra som de vill och strunta i väljarna. Med mindre nyval varje år måste politikerna hålla sig på tå hela tiden.
Man kunde tänka sig prestationslöner för politiker, t ex kopplad till BNP. Verkschefer skulle kunna få sin lön kopplad till hur sparsamma de varit.
Byråkratitillväxten är kopplad till den blotta mängden lagar och förordningar som antas. Jag har för mig att jag någonstans läst att textmassan lagar och förordningar ökat med faktorn 10 på 100 år. Man måste hitta ett system för att stryka ned i dem och hindra textmassetillväxten. En fortsatt möjlighet är att införa att varje ny lag som antas automatiskt upphör efter tio år, såvida den inte antas med kvalificerad majoritet.
Man skulle kunna införa att vanliga medborgare (om det är minst X antal personer som skrivit under, typ några tusen) får rätt att lägga motioner i riksdagen.
–Ahrvid
Ahrvid;
Tack för kommentar!
Det råder absolut ingen brist på saker som skulle förbättra nuvarande situation, det kan man ju lugnt konstatera.
farmorgun;
Tack för feedback. Grundlagsutredningen verkade vad jag förstod bara föreslå att personvalsspärren skulle sänkas från 8% till 5%, och att uppenbarhetsrekvisitet skulle slopas.
Tycker det är tamt! Hur många år ska flera människor behöva jobba för att komma fram till saker en stackars programmerare som jag insett på mitt första politiska år ?
Det var inte så amatörmässigt som du vill påstå. Jag har skrivit rätt mycket om det. Angående författningsdomstol är jag personligen kluven då det finns en baksida på det myntet om man inte hanterar det rätt.
Återkommer.
mvh
Johan
Visst Olof, i huvudsak bra förslag, om än jag är tveksam till generell tidsbegränsning för riksdagsmandat.
Men hur få de som sitter på makten att lyssna?
Finns ju fler bra förslag, om man orkar samla ihop dem. Men de flesta kräver att dagens maktelit inser att det inte är bra idag, vilket verkar sitta långt inne…
Annars har (förstås) FarmorGun rätt; grundlagsutredningen kräver vaksamhet. Det gnager på mitt samvete att jag har en oskriven text om en av de faror som den kan innebära. Men hittar inte min eventuella minneslapp om detta.
Man hinner el orkar inte alltid göra det man ska eller bör göra.
LE: ”Finns ju fler bra förslag, om man orkar samla ihop dem. Men de flesta kräver att dagens maktelit inser att det inte är bra idag, vilket verkar sitta långt inne…”
Dagens maktelit tycker inte att det är dåligt – för maktbalansen väger åt regeringen som kan styra riksdagen som sina marionettdockor. Jag undrar alltmera varför vi har en regering..? I en parlamentarisk demokrati är det parlamentet som ska styra, det är de som representerar folket..
Tjena Olof, kollade över hit från Karl Sigfrids blog. Bra gjort! Håller med om dina förslag. Jag håller även med om att antalet riksdagsledarmöter bör vara närmre 100 och att offentliga dokument bör ligga på nätet.
Ytterligare förslag är att folket borde kunna lägga motioner (med visst antal underskrifter), det bör vara enklare att göra sig av med lagar, skrota utnämningpolitiken, partisedlar borde skrivas ut i vallokalerna så partier kan deltaga utan att hålla koll på distibutionslogistik och redovisningskrav på partidonationer större än säg 25000kr borde införas.
Det största politiska problemet idag träffar du i den sista kommentaren. Genom att vi har för många riksdagspolitiker, 4% spärr in i riksdagen, 8% spärr på personval och möjlighet för partiledning att byta ut personer vid röstningar, ligger incitamenten på att riksdagspolitiker ska vara anonyma och följa partilinjen. Det innebär att regeringen väljer riksdag snarare än tvärt om. Det resulterar i att åtskillnaden mellan beslutande och verkställande grenen försvinner i praktiken och någon granskning av regeringen blir det rakt inte.
Kombinerar du detta med vår avsaknad av konstitutionsdomstol och att folket bara kan påverka vart 4:e år, så har du ett system som endast fungerar så länge vi har en snäll regering.
Jag tror fortfarande vi behöver en regering, en verkställande del skild från den beslutande. Man kan fundera på om den ska väljas av folket, men jag tror det skulle lösa sig med de andra åtgärderna. Ska någon del av EU:s styre utses av våra politiker, ska det skjälvklart utses av riksdag inte regering.
David;
Tack för feedback. Visst är det kul att alla kan bidra med sina idéer? Vi sår våra frön och de fortplantar sig, vem vet kanske vi kommer se några av dem blomma i framtiden..?
Tänkte bara påpeka ett intressant förslag från statsvetaren och valforskaren Henrik Oscarsson
”Varför inte låta partierna själva få bestämma vilken personvalsspärr de vill ha? Partierna kan väl anses vara suveräna att själva träffa en balans mellan medlemsmakt och väljarmakt över vilka som skall bli dess valda representanter? ”
Det tror jag är ett förslag som är det som skulle ha störst möjlighet att bli verklighet. Dessutom gillar jag det rent innehållsmässigt, vill ett parti ha 10% personspärr så är det väl deras huvudvärk, snacka om finger åt väljarkåren.
Dessutom; punkt 1 på din lista är verkligen den viktigaste. De övriga är delvis bra (även om jag har vissa invändningar), men väldigt väldigt mycket skulle lösas med och grundproblematiken ligger i punkt 1.
Björn;
Tack för input. Ja, visst är per-parti-beslut om personvalsspärr en konkret idé med stor verklig potential. Då blir det verkligen uppenbart vilka partier som ser toppstyrning som viktiga..
Skulle gärna höra dina invändingar mot övriga punkter vid tillfälle!
Ok, here goes nothing… 🙂
Framtvingade folkomröstningar: Jag är skeptisk, men kan ändå tänka mig det i vissa speciella fall. Jag tycker folkomröstningar är något som ska användas sparsamt och i vissa speciella fall. Jag ser till exempel bara två svenska folkomröstningar som legitima; EU-medlemskapet och Euro-omröstningen. Dessa två av de skäl att de var så stora frågor för framtiden, men främst för att de skulle vara så svåra att reversera. Övriga frågor tycker jag folkets inflytande skulle kommit till så att partierna skulle tagit ställning under valrörelse och folket därigenom fick ta ställning genom att rösta på ett parti som hade en liknande uppfattning.
Men visst skulle jag kunna tänka mig att man skulle kunna ha folkomröstningar (tillochmed framtvingande sådana) om en stor del av befolkningen ville ha det. 20 000 kan låta mycket, men betänk att 1% av svenska folket är 100 000 (sveriges befolkning når 10 miljoner om några år.). Det tycker jag är något slags minimum, jag skulle faktiskt vilja ha det betydligt högre, typ 5 eller rent av 10%.
Författningsdomstol: i grunden är jag positiv, men djävulen ligger alltid i detaljerna. Jag är egentligen inte speciellt insatt men det har sagts mig att i vissa länder har författningsdomstolen till uppgift att se till att nya lagar inte bara bryter mot grundlagen/konstitutionen, utan även mot internationella avtal. Det kan ju förvisso vara bra att ha en makt som påminner så att inga avtal bryts av okunskap, men om politikerna faktiskt vill slå in på en ny väg tycker jag att det är varje suverän stats rätt (medlemskap i en union så som EU kan vara ett specialfall där, möjligen). Men som sagt, i det stora positiv men man får se upp med detaljerna.
Max 8 år i riksdagen: Jag förstår och håller med om grundproblematiken, att politiker sitter oavbrutet i flera decennier i sträck och i det närmaste ser politiken som ett yrke är beklagligt (politiker kan alla vara som engagerar sig i samhällsdebatten, vi har ett annat ord för dom som upptar en plats i en beslutande församling; folkvald!). Däremot vet jag inte om just 8 år punkt vore det bästa. Om man sitter 8 år som ung så ska man sedan inte kunna återkomma när man blivit pensionär, känns tveksamt tycker jag. Man skulle kunna ha ett system där man endast fick sitta två mandatperioder i sträck och när man gjort det så kan man inte bli invald de nästkommande två mandatperioderna. Då skulle folk ”möjligen” kunna sitta varannan mandatperiod eller 2st och sedan vänta 8 till nästa gång. Men i vilket fall tror jag att ditt förslag att föredra framför dagens helt obegränsade system.
Björn;
Ang. Framtvingad folkomröstning.
Din 10%-spärr låter väl hög för att göra framtvingad folkomröstning möjlig i praktiken. Om vi antar en framtid där det blir möjligt att skriva under via nätet på ett trovärdigt sett, kanske någonstans mellan 1% och 5% är en rimlig kompromiss?
Ang. Författningdomstol.
Inte heller jag har pluggat in hur f.f.d. funkar i olika länder. Jag bara antog att det hade med ny lagstiftning och dess eventuella konflikt med grundlagen i samma land att göra. Det är det jag talar om ovan i alla fall, inget annat. Avtalsbrottskonflikt låter vanskligt; håller med om att stater bör vara suveräna i sådana frågor.
Ang. Max 8 år i riksdagen.
Vettiga invändningar du har. Att sätta 2 mandatperioder i sträck som max, med ”luft” på minst en mandatperiod däremellan låter bra!