Man talar inte om pengar

Jag läste en kommentarsdiskussionAnders Widéns blogg. Diskussionen halkade in på ersättningsmodeller för konstnärer nu och framöver:

Fredrik: Anders, vad tror du om bokförlag i dessa tider? Med diskussioner kring upphovsrätt, allt ska vara gratis mm…

Kan man sälja böcker, skivor, läsa in böcker, etc.

Undrar hur du funderar i de banorna?

Anders: Förlåt dröjsmålet.
Jag funderar mycket i ämnet.

Generellt kan man säga så här: Personligen avsäger jag mig rätten till all upphovsrätt – om lagar som IPRED ska få råda.

IPRED är fullkomligt rättsvidrigt.

* * *
Samtidigt hatar jag den ordning som är.
Det sägs att jag har upphovsrätt. Visst, men så fort jag sluter ett kontrakt med exv Bonniers, så snor dom tillsammans med boklådorna 90% av vinsten…

Sen ska de fortsätta att tjäna pengar på mej och min bok 70 år efter det att jag dött!

Hur kan det någonsin gynna mig eller oss upphovsmän???

Jag har inga svar, men jag läser in allt jag kan för att försöka förstå hur vi kan bygga bättre regler i framtiden.

Lyckas jag komma fram till något kommer jag att skriva nya motioner i saken och sända in till mitt parti.

Just nu har ju min arbetarkommun godtagit 4 st motioner av min hand. Motionerna är på väg till partikongressen, mycket spännande.

på min websida i rutan Mina projekt hittar du motionerna

leafPrecis som Fredrik och Anders funderar jag en hel del på detta kring ersättningsmodeller. Likt Berinders idé om Beta-bloggen är det här ett ”betainlägg” – tankar under utveckling. Se det i det ljuset när du läser det.

Traditionellt i samhället är det lite av ett tabu att tala om pengar. Detta tabu växer sig starkare ju närmre köpare-säljare kommer varandra. Även om man i Svensk kultur kommit ganska långt, så långt att man anordnar middagar där alla parter delar på kostnaderna, trots att middagen hålls i vänners lag, är det fortfarande känsligt att tala om pengar.

Det är därför det känns så befriande rent att betala pengar över disk på varuhuset – man är frånkopplad kontakt med mottagaren. Personen över disken är bara en mellanhand – hens lön påverkas inte direkt av den hundralapp man räcker fram.

Varför är pengar så tabubelagt? Man kan se pengar som flytande frihet i viss mån. Vad menar jag med det? Jo jag menar att pengar möjliggör saker i våra samhällen som inte är möjliga att genomföra utan pengar. Äta flott, resa med bil istället för cykel, bära nyare kläder. Den som står utan pengar, har en klart minskad frihet jämfört med miljonären.

Även om ”det bästa i livet är gratis” som klichén uttalar, är detta en reell del av livet, det materiella. Det har stark social betydelse om du kan bjuda dina vänner på mat eller öl, eller måste tigga om att låna en slant av bästisen. Viskandes.

Nå – mitt span är nu följande. Om artist/författare i framtiden kommer närmre sin ”kund” – och det har redan hänt med bloggar och deras kommentarsfält – så måste detta tabu rämna. Åtminstone om vi ska slippa vara beroende av en statlig eller förlags/bolags inblandning.

För den tekniska verkligheten är att mellanhänder inte behövs rent praktiskt*. Deras roll kanske är just denna – att avdramatisera pengatabut?

För att se författare och artister säga ”Hej vännen! Klicka här och betala X kr så kan du ladda ner mina PDF:er/mp3:or” känns idag avlägset – av kulturella skäl snarare än praktiska/tekniska/säkerhetsmässiga skäl. Kommer nästa generation känna anorlunda..?

* Läs t.ex. mitt inlägg om ”Kaffebönor och fildelning”.

Taggar: , ,

4 kommentarer till Man talar inte om pengar

  1. Anders Widén skriver:

    Ja, hur hittar vi vettiga betalformer?
    Ett exempel. Min debutbok, ”Månskensligisten” fick jag 24:-/st för i royalty. I handeln kostade den 204:-/st.

    Så fort vi får till hårdvara i form av behagliga läsplattor, som är lika sköna för ögat att läsa som text tryckt på papper. Kanske kan vi även göra marginalanteckningar, virtuella ”hundöron” och andra markeringar i dessa böcker.

    I en snar framtid får man också tänka sig att all världens böcker kommer att få plats på ett USB-minne som antingen sitter i läsplattan, eller som man kan köpa separat till.

    Läsplattan kan även begåvas med översättningsprogram som översätter hela eller valda delar av böcker och texter mellan olika språk.

    * * *
    För att läsaren ska få tillgång till exv min bok ”Månskensligisten” på sin läsplatta behövs inte längre något förlag.

    Jag som författare har skvrivit texten, laddat upp den på nätet – alla kan tanka hem den till sin läsplatta. Översatt till alla språk inom någon sekund.

    Men vad ska priset vara?
    Den boken tog det mig 8 månader att skriva.

    * * *
    Mina böcker om Djingis Khan har varit tyngre att skriva. I snitt 2000 timmar per bok.

    Här ligger 6000 timmars arbete.

    http://sites.google.com/site/anderswidenskriver/mina-bocker

    I skrivande stund klarar jag inte av att gå vidare som författare eftersom mitt författarföretag just nu visar röda siffror. Jag har ett underskott på över 100.000 kronor.
    Så ser det ut för de flesta författare, trots att deras böcker säljer.
    bokhandeln får alltid betalt, har dessutom full returrätt.
    Förläggaren tar en kapitalrisk i och med tryckningen, men därefter får förläggaren i pengar före författaren.
    Allt det här kan vi ändra på och förbättra samtidigt som vi sänker priset på böcker avsevärt.

  2. Olofb skriver:

    Anders;

    m00ns som jag följer på twitter är musikskapare. Hen undrar varför det inte är så lätt att betala en artist som det är att ladda ned en fil?

    Tänk om man när man klickar för att ladda ned får upp frågan ”detta betyder att du betalar 3 kr till upphovsmannen”? Ungefär som att Creative Commons ”ge credit till skaparen” skulle utökas till att vara monetär också, inte bara ideell.

    Man skulle kunna tänka sig att det går att lösa genom metadata (inbäddad data i filen) och paypal/payson. Gäller bara att få till en ”autencitet” i tekniken, så man är säker på att pengarna hamnar rätt.

    Eller så ger man helt och hållet upp tanken på exemplarförsäljning..

  3. Anders Widén skriver:

    @ Olof. rätt många är inne på att ge upp exemplarförsäljning, att vi istället betalar nätavgift…

    Jag tycker inte om det. För STIM fungerar redan lite så. STIM har många medlemmar, men det är bara de riktigt stora artisterna som får stålars…

    Även nu betalar folk till mig som författare genom generella skatter. Som går till biblioteksersättning osv.

    Men utdelningen av dessa pengar funkar dåligt. Trots att man kan mäta varje bok som lånas ut, har man valt att ta ett snitt av de böcker som lånas ut på 12 slumpvis valda bibliotek…

    Denna regel kan ha ändrats, men för några år sedan när jag frågade hur det funkade, så funkade det så.

    Folk betalar även in skatt som delvis går till författarfonden. Sen sitter ett gäng i den fonden och delar ut stipendier. I år fick 112 författare en liten dusör av dryga tusentalet som sökte…

    Rent tekniskt torde det inom snar framtid gå att hitta billiga och enkla betallösningar över nätet eller mobil/nät. Det är verkligen dåligt att politikerna inte sätter stopp för de dyra avgifter som gäller för exv SMS-betalning.

  4. Olofb skriver:

    Exakt. SMS-avgifter på 30-40% direkt till telekombolag – det är sådant telekompaketet borde handla om! Tänk vilka nya marknader som skulle skapas!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: