Microsoft får patent på Page Up/Down-tangenterna

pageupdown1Hittade en artikel som deklarerar att Microsoft nu fått patent på Page Up/Down-tangenterna på ditt och mitt tangentbord. Vilken succé för patentsystemet (det var menat ironiskt!).

Nå – på vilket sätt främjar detta innovation? Jag skulle vilja säga att det snarare bromsar utvecklingen om alla konkurrenter till Microsoft måste betala dem pengar för att få använda Page Up/Down-tangenter!

Men nu vet jag! Jag tar patent på ”att blogga”! Mmm vad jag ska bli rik när hela världens bloggare måste betala mig en krona per inlägg!

Läs mer om varför patentsystemet är förlegat på piratpartiets hemsida.

Taggar: , , , ,

6 kommentarer till Microsoft får patent på Page Up/Down-tangenterna

  1. Anders skriver:

    Undra om det blir stor prishöjning på tangentbord?

  2. calandrella skriver:

    Eh, vad? Kan något så fundamentalt verkligen tas patent på?

  3. Olof Bjarnason skriver:

    I USA kan man ta patent på gener, t.ex. dina och mina gener för att naglarna ska växa, eller nått sånt.

    Så svaret är ja – och det är inte mycket som förvånar mig när det gäller patentlagstiftning, speciellt inte när det kommer från ”andra sidan atlanten”.

    Om man läser lite kommentarer till artikeln jag länkar ovan, ser man att vissa skeptiker påstår att det handlar om ”metoden att gå en sida i taget – och hamna på samma plats som på föregående”. Vet inte om detta är bättre eller sämre än att ta patent på själva knapparna PageUp/Down dock.

  4. Anders Andersson skriver:

    Fundamentalt eller ej spelar ingen roll, inte heller i svensk patenträtt; jag förmodar att många av de grundläggande tekniska mekanismer som vi använder i vardagslivet är (eller har varit) patenterade. Jag tänker på gem, påsnitar, skruvmejslar och så vidare. Jag ser inte heller något fel i det, precis som jag inte ser något fel i att företag tjänar pengar på att sälja gem eller skruvmejslar.

    Det viktiga ur patentsynpunkt är i stället huruvida uppfinningen är ny eller känd sedan gammalt, fiffig eller trivial. Frågan man skall ställa sig är: Har Microsoft med detta tänkt ut någon ny mekanism som ingen tänkt på förut, eller försöker man tjäna pengar på redan etablerat allmängods? Huruvida mekanismen idag används av tio personer eller av tio miljoner saknar formellt betydelse; att den här nyheten kommer nu beror på att det är först nu som Microsoft har erhållit patentet, men ansökan kan ha lämnats in för många år sedan. När jag började använda datorer runt 1980 fanns det inga särskilda tangenter på mina tangentbord för att växla sida, utan de kom senare. Man kunde använda Control-V och Meta-V för samma funktion i EMACS, men jag har inte granskat det här patentet och det kan alltså som Olof skriver handla om en delvis annorlunda funktion.

    Att patentet möjligen är rättsligt oklanderligt innebär förstås inte att det är bra; även om det är så här patentsystemet förväntas fungera, så utvecklas tekniken idag på ett helt annat sätt än den gjorde för hundra år sedan, och bara det administrativa arbetet att hålla reda på de dussinvis med patent som varenda vingmutter omfattas av tar väl fler mantimmar i anspråk än tillverkningen av själva vingmuttern!

    Lägg märke till patentnumret; 7.415.666. Rätta mig om jag har fel, men visst betyder detta att det amerikanska patentverket har utfärdat över sju miljoner patent sedan myndigheten började om i numreringen efter en brand i arkivet 1836? Det kan rimligen inte ha gjorts sju miljoner ”remarkabla” uppfinningar i klass med glödlampan eller telefonen på mindre än 200 år, utan blotta antalet säger oss att majoriteten av dessa patent avser betydligt mindre anmärkningsvärda ting. Tanken att landets alla uppfinningar skulle komma fler till del genom att ”publiceras” i patentskrifter tycks idag mest som ett skämt. Om någon sitter och gräver i patentverkets arkiv efter redan existerande uppfinningar så är det inte för att hitta någon att använda, utan för att kontrollera huruvida det man själv har konstruerat redan är patenterat av någon annan som kan komma att stämma en.

    Trots patentsystemets brister, så bryr jag mig inte så mycket om det så länge det inte drabbar mig själv eller mina vänner. Jag säljer varken tangentbord eller vingmuttrar, och vill producenterna av tangentbord och vingmuttrar kivas inbördes i domstol om ”rättigheter” till än det ena, än det andra, så är det deras sak.

    Det är när patentsystemet inkränktar på min egen frihet att använda tekniken efter mina önskemål som jag börjar grymta, och skulle det gå så långt att även min yttrandefrihet drabbas av restriktioner (till exempel genom att jag hindras att sprida datorprogram som jag själv har skrivit) så ber jag patentväsendet fara och flyga. Om jag inte får sälja vissa kretskort via postorder så lär patentinnehavaren få sig något tjuvnyp, och skulle jag inte ens få återge ett kopplingsschema i en tryckt skrift jag ger ut så kommer jag att demonstrera utanför Valhallavägen 136 och skandera ”Stoppa PRV!”

    Vi är dock inte där än.

  5. Olof Bjarnason skriver:

    Människor tycker om att lösa problem.

    För mig handlar det om samhällets tekniska utveckling – jag tror att patentsystemen i sin helhet idag minskar tempot på teknisk och ekonomisk utveckling i världen. Det är inte svartvitt, men på det hela taget överväger nackdelarna fördelarna med patentsystemen.

    Läs gärna den sammanfattande sida jag länkade till på piratpartiets hemsida.

    Jag brukade tycka att endast mjukvarupatent var ett problem (jag är programmerare och är därför insatt i detta), men är nästan övertygad om att patentsystem är problem på samtliga områden.

  6. Anders Andersson skriver:

    Jo, jag tycker också det är kul att lösa problem, och om flera grunnar på samma problem kan det bli en liten tävling, inte bara om att komma på lösningen först, utan om att hitta den bästa lösningen på problemet. Man sprider sin egen lösning och jämför den med andras.

    Så länge problemet rör tangentbord eller vingmuttrar går det väl an att diskutera, medan de hårdvarutillverkare som ställts inför problemet kanske tar del av lösningsförslagen i avsikt att tjäna pengar på dem. Mitt intresse för att lösa deras konstruktionsproblem är nu ganska svalt. Jag ägnar mig hellre åt problem där jag kan använda lösningen själv, till exempel programmeringsproblem.

    Det är här konflikten uppstår, eftersom näringslivets aktörer har givit sig in i programmeringsbranschen, och vill tillämpa patentsystemet också där. I och med det är jag inte bara en potentiell problemlösare åt dem, utan jag har blivit en konkurrent om ”marknaden” för dessa lösningar. Varje datorprogram som jag sprider för att illustrera lösningen på ett programmeringsproblem riskerar att beröva något företag en liten nisch för att sälja samma lösning för pengar.

    Patentlagen reglerar i princip endast ”yrkesmässigt” utnyttjande av en uppfinning, och det har hittills varit synonymt med att man tjänar pengar på den. Datorprogram är dock något som man kan sprida till miljontals ”kunder” utan att tjäna en krona på det, utan att ha något företag. Skall då patentsystemet tillämpas även på datorprogram, på ”uppfinningar” som inte utgörs av dioder och kondensatorer levererade i en liten svart låda, utan av siffror och bokstäver, av text och bild förmedlad från människa till människa via post eller telefonnät?

    Nej, säger jag, eftersom det skulle kränka själva yttrandefriheten. En vingmutter är inte detsamma som en konstruktionsritning till samma vingmutter, men det går inte att på något juridiskt hållbart sätt skilja ett ”datorprogram i sig” från en teknisk beskrivning av samma datorprogram.

    Denna egenskap hos datorprogram erkänns också av Europeiska patentkonventionen, EPC, som svensk patentlag ansluter sig till när ”en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram” uttryckligen undantas från det patenterbara området. Undantagna är även konstnärliga skapelser och presentationer av information (fast jag är osäker på vad juristerna egentligen menar med det sistnämnda). Allt detta är yttranden av olika slag, och yttranden kan inte patenteras utan att man inskränker yttrandefriheten.

    Det är detta som jag menar gör ”mjukvarupatent” särskilt problematiska, och det är allvarligt när näringslivets lobbyister försöker övertala politikerna att stryka ”datorprogram” från uppräkningen av ej patenterbara ting. De kunde lika gärna försöka stryka ”metod för intellektuell verksamhet” och sedan stämma all världens filosofer och författare för patentintrång. Det är nog inte bara filosoferna och författarna själva som skulle tycka att det vore en dålig idé; det vore en kulturell katastrof.

    Jag klarar mig utan patent på vingmuttrar också, och flera av argumenten mot sådana patent duger säkert också mot patent på datorprogram, men de är inte på långa vägar lika starka som argumentet att datorprogram till sin natur inte utgör patenterbara uppfinningar. Jag vill inte att min yttrandefrihet skall hänga på huruvida det någonsin har varit ekonomiskt försvarbart att medge patent på vingmuttrar, vilket jag inte har kunskap nog för att diskutera. De människor som hävdar att det inte skall vara någon skillnad mellan fysiska och immateriella ”ting” vet inte vad de talar om, och det är farligt att ge dem inflytande över patentlagstiftningen.

    Nu har jag ett annat problem, och det är att jag har börjat få e-post med kommentarer från din blogg rörande inslaget med Anders Widén i Mittnytt, som jag själv inte har kommenterat (jag kryssade i rutan för kommentarer endast i den här tråden). När jag använder länken som skickas med breven för att stänga av e-postfunktionen får jag meddelandet ”You cannot view this page without a valid key” från WordPress. Vi får se om det löser sig självt, annars lär jag återkomma till dig om saken. Jag förutsätter att du är road av utmaningen att lösa det problemet även utan utsikter till patent på lösningen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: