Ekonomagi
Antalet maskiner. Antalet kvadratmeter odlingsbar mark. Antalet människor. Tillgången på energi: olja, el mm. Osv. Etc.. Låt oss kalla summan av kardemumman S.
Hur mycket skiljer sig S idag mot S för ett år sedan?
Motsvarar förändringen paniken i världsekonomin? Det som kallas ‘finanskrisen’?
Vad jag förstår borde S vara ungefär lika stor nu som för ett år sedan..? Pesten har väl inte dödat 90% av alla människor?
Så vad är det egentligen som händer? Börser som störtdyker, företag som massavskedar eller konkar helt enkelt, räntor som går mot noll.
Jag är inte ekonom. Men jag är säker på att någon därute kan förklara för mig ändå. I nybörjartermer.
Så. Förklara för mig..
Taggar: ekonomi, samhälle, finanskris
Besök bloggosfären!
OlofB[eta] 
Säg att du och jag startat ett aktiebolag. Vi lägger in 1 krona var för att köpa nål o tråd att sy kläder med.
Vi börjar sy kläder, vi säljer kläder. Företaget börjar gå med viss vinst.
Vi vill utöka och modernisera, bestämmer att göra aktieemmission för att få in mer pengar.
Vi får in 8 kronor till från spekulanter som köper aktier.
Sammanlagt har vårt aktiebolag nu 10 atkier, dom är värda exakt 10 kronor och för alla pengarna köper vi nu 10 nålar och trådar, samt anställer sömmerskor som kan hålla i nålarna.
Förväntningarna stiger nu på vårt företag. Vi introducerar våra aktier på börsen. Börsen ser att vi syr mycket kläder som finns på marknaden. Efter ett år är aktierna på börsen värda 20 kronor.
Värdet på vårt företag har stigit från 10 kronor till 20 kronor.
Samtidigt har en nål gått av. I företaget finns egentligen bara nålar som är värda 9 kronor. Ändå tycker börsern/marknaden att det ser bra ut och nästa år förväntar sig folk att vi ska sy ännu mer kläder. Det gör vi.
Börsvärdet stiger till 30 kronor.
I vår fabrik finns nu endast 9 väldigt slöa och begagnade nålar som vid en begagnadförsäljning endast skulle vara värda 5 kronor.
Nu bestämmer sig du och jag, ägarna för att det är dags att nyinvestera.
Vi vill inte sälja våra aktier för att få pengar, för då förlorar vi makten över företaget. Vi har visserligen bara betalat 20% av värdet i företaget genom vår första aktier, men dessa aktier är röststsarka och har 1000 röster medan alla andra aktier i företaget som kostar lika mycket att köpa bara har en röst.
Vi går till banken och lånar pengar. företaget har nålar som är värda endast 5 kronor. Men banken tittar inte på det. Banken ser att företaget är värt 30 kronor på börsen.
Banken gör en riskbedömning. Det tänker sig att aktiekursen kan falla, kanske med 10%. Vi får låna hela 70% av värdet av vårt företag. Vi får låna 21:-
Vi köper nålar för pengarna och skrotar de gamla nålarna.
Nu har företaget 21 nålar. Vi syr mer kläder än någonsin men plötsligt lyckas vi inte sälja alla kläder vi syr. De läggs i lager.
Lagret blir fulllt.
Vi avskedar 11 sömmerskor.
10 nålar är nu i arbete.
11 nålar ligger på golvet. vi försöker sälja dem, men ingen vill köpa.
Marknaden börjar se att det inte går bra. Börsvärdet sjunker från 30kronor till 20 kronor.
vi har lån på 21 kronor. Banken vill ha igen sina pengar.
Men vi har inga pengar. Pengarna är låsta i nålar som ligger på golvet och ingen vill köpa. Övriga pengar är låsta i nålar som faktiskt fortfarande jobbar och på så sätt fortfarande drar in pengar.
Banken har plötsligt fodringar som de inte kan kräva igen. En början på en bankkris.
SAMMANFATTNING:
Så här funkar hela aktiemarknaden. Innan krisen nu var världen företag värderade 3-5 gånger över sitt egentliga värde.
Detta händer eftersom folk ”tror” att det ska gå bra för Ericsson och Nokia och Sony att sälja ännu fler prylar än de gjorde förra året.
Det som satte igång krisen denna gång var att man gjort likadant för huslån i USA. Folk fick låna till sina hus.
Säg att ett hus från början var värt 100 när lånemarknaden var trög. Men så tyckte man i USA att man ville ha igång sin inhemska konsumtion för att få fart på ekonomin.
Man gjorde det lättare och billigare för folk att låna. Folk började låna på sina hus. Husvärdena steg eftersom det fanns pengar på marknaden.
plötsligt var husen i en stadsdel inte värda 100 längre, utan 200.
Och så fick man låna så mycket för att klöpa huset. Utan problem.
Sen gick bilindustrin i stan omkull. Folk började flytta. De ville sälja sina hus. Ingen ville köpa. Priserna på hus sjunker då otroligt snabbt.
Folk flyttade, fick inga jobb på nya stället, blev uteliggare.
Bankerna tog in husen som de lånat ut 200 till, men nu kunde bankerna inte ens sälja husen för 5… alla bilarbetare flyttar eller blir uteliggare.
Neoliberaler tror att man ska släppa marknaden och kapitalet helt fritt, att staten inte ska reglera någonting.
Marknaden i USA är inte helt fri, där finns vissa regleringar. Ändå händer denna kris nu, inte bara i USA utan världen över.
Krisen beror på denna inbyggda mekanik att företag och hus och allt som går att belånas ständigt övervärderas.
Tack för ingående beskrivning Anders!! Det tål att tänkas på både en och två gånger.
Faktiskt hade det varit intressant att destillera ned din berättelse till sin allra minsta kärna — och rita en bild utifrån det kanske. Har jag sagt att jag tycker om att förstå saker 🙂
Vad bra att det gick framnågot ur texten.
Den var svårskriven eftersom barnen valde att kivas väldigt mycket1
Men jag ser gärna att den kortas eller kokas ner, för det är nog fler sombehöver förstå att den ”fria marknaden” eller kapitalismen faktiskt är bra, men att den inte kan låtas hållas helt otyglad…
Jag vill inte skriva partipolitik här, men inom sossarna försöker nu jag och andra, även Mona Sahlin, sammanfatta det så här ungefär: ”Marknaden är en usel herre, men kan utgöra en väldigt god tjänare”.
Vi ska ha kapitalism, men vi måste se till att kapitalismen tjänar människorna, inte tvärt om, eller endast ett fåtal.
Det är den idédebatt jag och några till försöker dra igång i SAP. Se det alltså inte som en partiinlägg utan som ren idédebatt!
Vet du. Den ekonomiska krisen nu kräver att varje svensk sak betala in, jag tror att det är 120.000:-
Det är den skuld fifflarna på marknaden har satt oss alla i.
Det är den överkonsumtion vi skapat – som det inte fanns täckning för.
Det här är siffror jag fått av kunniga ekonomer. Jag måste erkänna att jag inte fattar dom själv riktigt. Jag ska försöka hinna sätta mig in i hur skuldbördan ser ut. Så jag förstår själv, men även kan förklara!