Idag tänkte jag diskutera fråga ett från riksdagssvar.se. Frågan lyder:
”Den information som staten får tillgång till genom FRA-lagen kan användas för att bedriva åsiktsregistrering.”
Till att börja med inser vi att frågan handlar om vad staten får tillgång till, inte myndigheten FRA. På så sätt gäller frågan både FRA-lagen som röstades igenom i juni 2008, och det politiska förbättringsförslaget som kom på bordet 25. september.
Med tyngd på ordet kan har riksdagssvar.se lyckats undvika en ”får lov att”-diskussion. Med hjälp av ordet kan talar vi alltså om vad som är tekniskt möjligt, inte vad staten ”får lov att göra”. Flera gånger under sommar och höst har förespråkare och motståndare talat förbi varandra pga detta ”missförstånd”, och med betoning på kan gör vi alltså distinktionen tydlig.
Och så kommer vi till ordet information. Diskussionen under sommar och höst har särskiljt de två begreppen ”datainnehåll” och ”datatrafik”. Datainnehåll är t.ex. själva texten i ett SMS eller ett mejl, medan datatrafik är så kallad knytpunktsinformation – vem som ringt vem, och vid vilken tidpunkt – eller vem som surfat på vilken hemsida.
Det är värt att notera att t.ex. Mark Klamberg, som lusläst både version 1.0 och det politiska underlag som finns för version 2.0 (som vi ännu inte fått se i propositionsform) , kommit fram till att all gränsöverskridande kommunikation skickas till den ”specialdomstol” som diskuteras. Måhända inte FRA, men en statlig myndighet.
Vad är då åsiktsregistrering? En vanlig dag som denna måndag, tänk på var du surfar. Du surfar på vissa dagstidningar med vissa politiska färger, du surfar på bloggar som ofta har uttrycklig politisk färg, du är kanske med i någon partianknuten förening eller t.o.m. ett parti, och därför surfar på dess sida. Du ringer till vänner som i sin tur har vissa ”rörelsemönster” på webben och i sin kommunikation med mobil och telefon. Allt detta skapar trafikdata, som från och med 1. januari 2009 kopieras till staten. Se på en skiss över hur det fungerar tekniskt. Till detta sammanhang hör också det sociogram jag ritat upp tidigare i år, för att åskådliggöra vad vi pratar om.
Hittills har följande rikssamurajer bloggat om fråga ett (det ska bli intressant att läsa deras synvinkel!): opassande, josef, djingis
Taggar: politik, fra-lagen, fra, riksdagssvar
Besök bloggosfären!
OlofB[eta] 
Är inte också ordet ”kan” aningen tvetydigt?
”Kan myndigheten åsiktsregistrera?” skulle kunna ses som en förkortning av
”Kan myndigheten åsiktsregistrera i sin normala verksamhet?” eller
”Kan myndigheten åsiktsregistrera utan att bryta mot lagen?”
Är det inte bättre att fråga ”Har myndigheten teknisk/praktisk möjlighet att …?” ?
Det var synd du inte var med när vi formulerade frågorna i oktober! Då hade vi fått denna ytterligare styrka i frågeformuleringen.
Håller med om att det är möjligt att misstolka ”kan” ytterligare. Min förhoppning är att gemene man och även riksdagsledamöter mycket väl förstår vad frågan avser..
Mycket vettig synpunkt Tor, verkligen synd att vi inte hade med den från början.
Vi har tänkt fortsätta att sända in vår fråga till riksdagsmännen.
Kanske blir det knasigt att byta formulering mitt i, eller också skulle det vara bra att faktiskt göra det.
Något att ta en funderare över.
Försök att få er studie presenterat i svt. Det kan bli mycket bra, som ett debattinlägg på svt/opinion.
Det och Christians Engströms presentation, av en vetenskaplig studie, om mediaindustrins ekonomi.