Saxat från dagens chatt med Ingvar Åkesson på expressen.se:
Niklas Starow: Det pratas mycket om att motståndet missförstått vad signalspaning är, så jag vill fråga dig när avlyssningen sker, vid inhämtningen av materialet till filtret eller när den manuella kontrollen tar vid? Kort sagt: Om mikrofonen är på plats och spelar in och ingen operatör är på plats, slutar det vara avlyssning då?
Ingvar Åkesson: Ingen personal på FRA tar del av ett meddelande förrän detta passerat sökbegreppsfiltren och bedömts vara av intresse för underrättelseproduktion enligt gällande regler och inriktningar.
Notera ”Ingen personal..”! Detta är ett underförstått erkännande av att FRAs maskiner tar emot all internettrafik som passerar Sveriges gräns!
Taggar: fra, åkesson, politik, massavlyssning
Exakt.
För att uttrycka det lite mer konkret och personligt utan att förvränga något: Jag Åkesson och mina medarbetare på FRA läser inte dina meddelanden förrän dessa analyserats i vår superdator och bedömts vara av intresse för den sittande regeringen (däribland Reinfeldt och Tolgfors), försvarsmakten, rikspolisstyrelsen, tullverket, krisberedskapsmyndigheten, eller annan uppdragsgivare.
”Så länge som din utländske vän inte sysslar med exempelvis terrorism eller utländska underrättelseoperationer riktade mot Sverige kommer ingen på FRA att ta del av er konversation.” (Ingvar Åkesson, Expressen-chatt 2008-08-06)
Alltså, man ska vara noga med vilka man chattar och diskuterar med, för de kanske är på FRAs, NSAs eller någon annan säkerhetssamarbetspartners intresselista och där vill man sannerligen inte själv hamna. Framförallt, man ska vara noga med att inte råka ge intrycket att man sympatiserar med dessa susptekta element. Men, hur tar man reda på vilka man ska undvika att chatta och diskutera med?
”man ska vara noga med att inte råka ge intrycket att man sympatiserar med dessa susptekta element. Men, hur tar man reda på vilka man ska undvika att chatta och diskutera med?”
Kanske skall försöka få en kopia på USAs ”watch list” med de 1.2mille namnen på misstänkta terrorister och ha liggandes brevid datorn?
Det är med obehag jag lyssnar på kollegers lösryckta kommentarer. Hur gör vi för att bli mer pedagogiska? Sätter upp informationsflödesbilden på jobbets anslagstavla?
Jag skickade en kort och koncis insändare till min lokaltidning idag, hoppas den kommer med. Det är kanske dessa insändarsidor man mer ska koncentrera sig på?
”Kanske skall försöka få en kopia på USAs “watch list” med de 1.2mille namnen på misstänkta terrorister och ha liggandes brevid datorn?”
LOL!