PPs supportgrupp – mer info

12 december 2009

Sedan min förra postning om PPs supportgrupp har det hänt en del grejer. Gonte har satt upp ett webbbaserat system som vi testade lite smått tidigare i veckan. Än så länge är det lite för långsamt och plottrigt, men med en server placerad i Sverige och lite putsande på själva gränssnittet (vilket tydligen var relativt enkelt genomförbart) tror jag det är ett möjligt system för PPs supportgrupp.

Jag skrev ihopa ett litet informationsblad om supportgruppen, tänkte dela ut den under seminarieserien God Jul önskar Storebror som börjar imorgon. Så här ser den ut:

Här är etherpaddan.

Taggar: , ,


PPs supportgrupp!

30 november 2009

Hej alla glada!

I förmiddags blev jag plötsligt inbjuden till ett gäng glada pirater på Skype. De hade startat en chattkanal som de kallade ”Supportgruppen!”. Först fattade jag ingenting; de frågade om någon var intresserad av att ge ”allmän support”.

Sedan trillade polletten ned. Vad de ville var att samla hjälpsamma pirater, som ville hjälpa andra pirater! Pirat-till-pirat, sharing is caring <3

Jag blev helsåld på idén och under dagen såg jag gruppen växa från 3-4 personer till 10-15. Jag skulle nästan kunna slå vad om att gruppen har 100 medlemmar innan veckan är slut.

I alla fall – än så länge handlar det om en öppen chattkanal på Skype kallad ”Supportgruppen”. Hur man ska hitta dit är än så länge höljt i dunkel, men eftersom jag känner piratpartiet vet jag att dessa driftiga människor kommer att ha löst det tekniska kvickt som attan. Helst hade jag velat ha en länk som direkt tar ens Skype-program till chattkanalen.

Så vilken sorts support kan man få? Ja tanken är ju främst att få hjälp med hur man hittar till saker på hemsidan, komma igång och hitta på forumet och alla system och grejer som finns. Jag kommer ihåg hur jobbigt det var i våras när jag skulle bekanta mig med hur Piratpartiet fungerade; det tog veckor innan jag klarade mig hjälpligt! Jag tackar ödmjukast David Weizades, som blev min ”personliga supporttekniker” i allt.

Drömmen är att vi får 24-timmar-om-dygnet-support pirat-till-pirat (p2p?). :)

Är du intresserad av detta? Lägg en kommentar här under så ger jag dig vidare info hur du kommer i kontakt med gruppen…

Uppdatering: det finns nu ett öppet dokument som samlar ihop information om detta projekt.

Taggar: ,


Jag älskar wikipedia!

23 november 2009

Ikväll fick jag frågan ”vad är egentligen skillnaden mellan smör och margarin?”. Jag hade någon vag föreställning om att margarin var från växtriket, och var mera onyttigt än smör. Men där tog min inbyggda* kunskap slut.

Snabbt susade jag iväg till wikipedia, och två minuter senare hade jag fått en mera ingående beskrivning av skillnaden – margarin bygger på olika oljor som härdats, medan smör är grädde som kärnats ur (säger man så?).

Visst kan man vara osäker på information som står på wikipedia ibland, men ofta får man ett slags varningsflagg i början av artikeln. T.ex. var det så med margarin, som tydligen var omdebatterad.

Och dessutom – vilken källa bör man inte vara försiktig med? Media som papperstidningarna är knappast opartiska, och innehåller ofta sakfel.

För mig är wikipedia ”så Piratpartiet”Vi Bygger Kunskapssamhället, Tillsammans. Om jag skulle förklara för någon vad Piratpartiet går ut på med en enda mening, skulle jag säga ”Piratpartiet vill utvidga wikipedia till att innehålla all mänsklig kunskap och kultur, så att den blir tillgänglig för alla”.

<3 Jag älskar Wikipedia! <3

* ‘inbyggd kunskap’, jämför med ‘extern kunskap’, som wikipedia etc. Alltmera sällan behöver vi fylla våra huvuden med Trivial Pursuit fakta – eftersom allt finns ett par sekunder bort!

Taggar: , , ,


Riksdagssvar.se: Gruppsvar från sossarna

03 oktober 2009

Jag genomförde idag den tämligen digra uppgiften att lägga upp det gruppsvar farmorgun fått ifrån Sossarna till Riksdagssvar.se. Det var jobbigt för musarm och rygg eftersom det kändes som det aldrig skulle ta slut med peka-klicka-klistra-scrolla! Hur många är s-ledamöterna egentligen?

Det har varit en viss fördröjning – ja faktiskt ända sedan i mars då svaret inkom – på grund av att bloggarna bakom Riksdagssvar.se från början gjorde klart att det var individuella svar som gällde. Inte gruppsvar!

Men eftersom svaren inkommit allmera sällan, argumenterar jag, emma opassande och farmorgun så här: det är bättre att väljare får se att så många riksdagsledamöter ”gömmer sig bakom sitt parti” istället för att ta sitt ansvar och lägga fem minuter på att besvara de grundläggande frågor Riksdagssvar.se ställt dem. (Från övriga bakom Riksdagsvar.se har vi inte fått svar – och eftersom nu FRA-frågan är aktuell igen så vill vi inte vänta längre!)

Så vad har (s) svarat då? Ja de har då inte svarat på de fem ja/nej-frågorna. Istället har de skrivit följande:

Hej! Tack för det mail som du skickat till flera socialdemokratiska riksdagsledamöter.

Vi anser att den signalspaningslag som beslutades av den borgliga majoriteten i riksdagen den 18 juni 2008 är ett hot mot integriteten. Därför kommer vi att riva upp FRA-lagen om vi vinner valet 2010.

Vi vill ha en bred parlamentarisk utredning med uppgift att bedöma behovet av en ny lag utifrån hänsyn till integriteten, effektiviteten och proportionaliteten, med öppenhet, insyn och tid för debatt, då kan vi skapa en lag som skyddar och inte hotar.

Med vänliga hälsningar

Socialdemokraterna (S)var Direkt

riksdagssvar

Bloggvägg om FRA-lagen (tack Calandrella!):

JL, Badlands Hyena, CalandrellaMEGunSBF&THAXEHTIDGCSMMKPASvDKB, DN, Sossar mot Storebror, Gun2, Blå Borgen, Klamberg, Adam, Apelsineld, Josh, Lake, Linander, Tomas sida, Olofb, Scaber Nestor, Stoppa FRA-lagen.nu, Newsmill, Farmorgun i Norrtälje, Mitt i steget, Rick Falkvinge (PP), Mark Klamberg, Mark Klamberg, HAX, HAX, Scaber Nestor, Scaber Nestor, Christian Valtersson, Liberal och långsint…, Niklas Frykman, Sebastian Hallén, Mathias Sundin, opassande, Tankar från rooten, annarkia, SvD, DN, DN, Per pladdrar på, Anders Widén, Sagor från Livbåten, Svensson, projO’s/gothbarbie’s, Seved Monke, Scaber Nestor, XOR, Calandrella2, Scaber Nestor2, Mitt i steget, Farmorgun2

Taggar: , , , , , , , ,


Vaddå trafikdata?

20 september 2009

Opassande skrev inlägget ”Kom upp ur källaren och kämpa”, så på hennes uppmaning drar jag ännu ett strå till stacken.. Gör det du med och kopiera idéer/bilder från denna blogg! Allt är CreativeCommons (licens cc-by-sa), du behöver inte ens länka tillbaka till mig!

Jag har ritat några bilder för att förklara vad trafikdata är.

Tänk dig att du ska skicka ett brev till Island från Sverige. Du klistrar fast ett frimärke och posten stämplar brevet med datum. Du skriver AVS: (avsändare) på kuvertet för att mottagaren på Island ska veta vem brevet kommer ifrån, och självklart också mottagarens adress för att brevet ska komma fram.

Se-Is

Skicka brev till Island

Vi ska titta närmare på själva kuvertet. På kuvertets utsida finner vi information av olika slag; avsändare (AVS), mottagaradress (ADR) och poststämpel (TID). Som på denna bild:

Trafikdata

Kuvertets utsida = trafikdata

All denna information kallas med ett gemensamt namn trafikdata. Själva brevet som du skrivit kallas innehåll.

Tänk dig nu att postkontoret har en maskin som kan läsa av trafikdata från kuvertet:

Register

Om nu detta handlat om epost/chatt/annan  digital kommunikation hade detta register skickats vidare till FRA, utan att passera vare sig domstol eller annan ”spärr”:

RegisterTillFRA

Trafikdata skickas oavkortat till FRA

Du kanske frågar dig:Så vaddå? Vad gör det om FRA får denna trafikdata då?”. Jo svaret är sociogram. Med hjälp av all kommunikation över Sveriges gräns* kan FRA mycket lätt bygga upp sådana här:

Exempel på sociogram

Du kan läsa mer om den databas som har till uppgift att lagra trafikdata på wikipediaartikeln ”Trafikdatabasen Titan”. Tack Mark Klamberg för ditt jobb med att skriva denna artikel!

Men OK – FRA kan skapa sociogram över stora delar av svenska folket – de är ju bara till för att skydda oss, eller hur? Det gör väl inget?

Problemet är FRA får skicka informationen till andra länder, en företeelse som inte över huvud taget är reglerad i lag. Till exempel kan FRA, utan någon insyn, skicka trafikdata (och innehållsdata!) till USAs underrättelsetjänst NSA (National Security Agency).

FRATillNSA

FRA kan obehindrat skicka sociogram till NSA i USA

FRA kan också samarbeta med andra underrättelsetjänster över världen – och vem vet vart den sålda informationen om svenskar hamnar i slutändan..? Ett exempel vore att Kurdiska invandrare i Sverige kommunicerar med sina släktingar i t.ex. Iran eller Turkiet. Denna trafikdata är lukrativ för USA – eftersom Turkiet/Iran förtrycker Kurder vill de gärna komma åt vem som är släkt/kompis med vem (och annan information t.ex. om ”regimkritisk propaganda” skickas i chattar), och då kan USA använda informationen för att få reda på saker de är intresserade av ifrån Turkiet. Traditionell byteshandel! Och vad händer när svensk-kurden åker på semester till sina släktingar i mellanöstern? Enligt Min Humla skriver om vad FRA kan användas till, låter oss höja blicken lite så att säga. Det var där jag fick kurdexemplet ifrån.

Rick skriver att det är ett år till valet. Du vet väl vilket parti som absolut utan någon tvekan eller några krusiduller kommer att riva upp FRA-lagen..? Inget velande, som HAX anmärker om (s) senaste utspel att de trots allt inte är så säkra på att de ska riva upp IPRED när det kommer till kritan. Farmorgun undrar om riksdagsledamöterna verkligen kan sova gott med det lapptäcke som FRA-lagarna har blivit. Är det inte dags att stanna upp och tänka till lite?

* många IT-experter ifrågasätter huruvida det alls är möjligt att avskilja svensk internettrafik från internationell internettrafik. Det som är säkert är att de som använder webbaserade epost- eller chattprogram (gmail, hotmail etc.) absolut inte kan särskiljas, eller om man kommunicerar hem när man är på semestern.

Taggar: , , , , , ,


Mölndalspirater, förenen eder!

11 september 2009

Ikväll ska Mölndalspiraterna ha en liten get-together i Kvarnbyn i ”gamla Mölndal”. Det är Kulturnatta med tema efter Internationella Astronomiåret 2009, kanske ett helt OK pirattema?

Var: Kråkans krog och café, Götaforsliden

När: 19.00 fredag 11. september (idag!)

Det blir ett ”höst-intro” för nya pirater. Så det kommer att bli mera en social sammankomst än politik! Fast det kommer nog vara tämligen svårt att undvika att prata politik om jag känner pirater rätt ;)

Välkommen!

Taggar: , ,


Rick gjorde bra ifrån sig!

05 september 2009

Jag tittade just på Expressens videointervju med Rick Falkvinge (pp).

Trots de hutlösa frågorna och ”guilty-by-association”-argument, ja moralpaniken kring HAX också, så höll Rick sig kolugn. Starkt!

Och vände det till något positivt; att PPs medlemmar rent generellt kanske är något mera öppensinnade av sig. Helt rätt!

rickfPå plakatet skrev Rick

”Storebror tvingas backa

FRA läggs ner

IPRED avvecklas

En seger för mänskliga rättigheter”

Han använde också ordet ”informationspolitik” vid flera tillfällen under intervjun. Som jag tidigare sagt anser jag att detta är Piratpartiets ord. Låt oss fortsätta fylla det med innehåll!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


Patentnycklar

03 september 2009

Vi har nu i dagarna trenne diskuterat en hel mängd olika synvinklar på dagens patentsystem, inte bara i Sverige men även inom EU och i USA. Jag har lärt mig en del nytt, hoppas att fler också gjort det!

Leffe efterfrågade något slags konsensusdiskussion. Det tycker jag låter vettigt, ska försöka ha det i åtanke när jag skriver dagens inlägg.

Rutros konstaterar att Piratpartiväljares blogginlägg och kommentarer verkar fördela sig mellan de tre huvudfrågorna – för 8 inlägg om upphovsrätt, kommer det 4 om integritet och 1 om patent. Jag är benägen att hålla med; erfarenhetsmässigt skulle jag också ta till siffror i de storlekarna för att jämföra populariteten hos dessa tre spår.

Kommentatorn Ingen speciell tycker att en bättre analogi för programmering än musik är skönlitteratur. Att ta patent på mjukvara är som att ta patent på ett visst dramaturgiskt knep i en deckare! Det tycker jag är en kul liknelse.

Sedan diskuterar Leffe och Ingen speciell långt och länge om en idé om ”tvångslicenser”. Kortfattat tror jag idén bygger på att vem som helst ska få laglig tillåtelse att använda patenterade uppfinningar från dag ett – men att de ska behöva betala en procent på försäljningspriset till patentinnehavaren. Diskussionen blir snabbt teknisk – men visst är det kul när vi kan ha konkreta förslag att diskutera? Det är så här vi utvecklar dagens patentsystem!

RikMatts dyker upp från ingenstans
och ställer fram en ”dold sanning” i tydligt och klart ljus. Sånt gillar vi! Så här säger han:

”Patent har inget alls att göra med att skapa incitament för att ta fram nya grejor. Patent är till för att de som förvärvar kunskap inte skall hålla på dem själv, utan i utbyte mot ett tidsbegränsat och relativt sett dyrt monopol, skall gå med på att deras uppfinning publiceras fritt på ett sätt som möjliggör för fackmannen att utföra den, för utvecklaren att bygga vidare och för allmänheten att bilda sig.”

I lekmannatermer: patentsystemen är till för att bygga på det mänskliga kunskapsträdet. Jag tror Rutros var inne på detta häromdagen.

Uppdatering: RikMatts förklaring av patent är felaktig enligt t.ex. Leffe i kommentarerna!

Det ger mig en infallsvinkel (länk till ännu en patentdiskussion!): varför är det inte lättare att söka i patentdatabaser? Det verkar som det är ett slags hemlighetsmakeri eller åtminstone ett speciellt skrå som har kunskapen att söka i dessa kunskapsmängder.

Varför är det inte lika lätt att hitta patent, som det är att slå upp saker på wikipedia?

Jag lovade Leffe något slags konsensus. Jag gör ett försök på en punkt: Flera kommentarer har varit inne på den intressekonflikt som finns för patentverk. Deras uppgift är att bedömma om patent är tillräckligt ”nya” och ”uppfinningsrika” men samtidigt tjänar de pengar på att ge företag patent. Och de kan inte bötfällas om patenten inte håller i domstol. Detta ger vidlyftiga och generella patentsättningar. Detta är något som behöver förbättras.

En kommentar jag läste någonstans – vet inte om det var på min blogg eller annorstädes i bloggosfären. Kommentaren löd något i stil med

”Dagens patentsystem är rättsosäkra, eftersom en person inte genom att läsa lagboken på något rimligt sätt kan veta om hen bryter mot lagen; han måste betala en patentjurist för att avgöra det – om ens det räcker. Det bringar osäkerhet och hämmar innovation.”

Kan även forskare drabbas av detta..? Eller står forskning utanför patentintrångsrisken..?

Till slut, jag vill samla ihop några nycklar till patentdiskussionen att använda oss av:

  1. Övergripande mål: Att främja den tekniska- och kulturella utvecklingen i det civila samhället
  2. Syftet med dagens system: Att bygga på det mänskliga kunskapsträdet och därigenom främja (1), genom att belöna de företag som delar med sig av uppfinningar
  3. Princip: Upptäckter är inte patenterbara
  4. Bieffekt i dagens system: Patent ges för lättvindigt
Nycklar

Vi letar nycklar till patentdiskussionen!

Taggar: , , ,


Patent på nytt

02 september 2009

OK en liten uppdatering om vad som pågått i debatten senaste dygnet följer.

Leffe gav en länk till ett inlägg av Johan Linander (c) från 2006, i samband med att mjukvarupatent var på tapeten i EU/Bryssel. I Johans inlägg hittade jag en såpass träffande analogi till musicerande att jag vill ta upp den här först av allt:

Man skulle kunna jämföra programmering med att skapa musik.

När en musiker skriver ett musikstycke eller en låt så använder han eller hon många olika kombinationer av ackord och sätt att spela på. Även vid inspelningen av musiken så kan olika sätt att arrangera musiken ha stor betydelse för hur det låter. Lyckligtvis kan inte detta patenteras. Även om Madonna använt tekniken att dämpa ljudet mitt i en låt så kan hon inte ta patent på detta och därmed stoppa andra från att göra samma sak. Hela låten är skyddad av upphovsrätt, men sätt att spela musiken på kan inte patenteras.

På samma sätt bör det vara för programmering. Ett program som helhet är skyddat av upphovsrätt, men varje del och kombination av kod, eller idéer, ska inte kunna skyddas med patent. Det måste vara fritt att använda olika idéer, fastän de redan använts i något annat program, för att kunna skapa nya program som kanske dessutom är bättre än de gamla.

Om vi går tillbaka till musiken så skulle det vara intressant att tänka sig att patent på olika kombinationer i musikstycken skulle ha funnits redan på 1700-talet. Om Joseph Haydn hade tagit patent på ett stycke i en symfoni där pukor slås an kraftigt samtidigt som alla stråkar spelar för fullt, ja, då hade inte Wolfgang Amadeus Mozart fått komponera några av hans 626 kompositioner där han använder samma idé.

Och om Mozart hade tagit patent på alla de sätt att spela och kombinationer av olika instrument som han kom på för sina verk så hade det inte varit lätt för Ludwig van Beethoven att komma några år senare och tro att han skulle komponera speciellt mycket musik. Beethovens verksamhet hade mest fått gå ut på att undvika alla de musikpatent som redan var tagna.

Alla inser orimligheten i att ta patent på delar av musikstycken och sätt att spela. Lika orimligt och utvecklingshämmande skulle det bli med ett mjukvarupatent. Upphovsrätten skyddar musiken och den skyddar programvaran. Det räcker.”

Jag tycker att denna text visar på stor förståelse för problematiken med mjukvarupatent och varför så många (majoriteten?) av alla programmerare är så starkt intuitivt emot mjukvarupatent. Det kan vara bra för piratpartister att känna sina vänner bland etablerade politiker.

Rutros har för övrigt bekräftat min misstanke om att det finns en del ingenjörer som är nöjda med allt i Piratpartiets principprogram utom patentdelen. Även Ahrvid tycker att patentpolitiken är för långtgående.

Rutros, Leffe och Oscar Schwartz (pp) har för övrigt munhuggits en hel del. Ber dig själv leta upp kommentarerna, då de är en hel radda, både i inlägget ”Några patentdiskussioner” och ”Patent igen”.

Niklas frågar sig varför DNA inte ska vara patenterbara. Han får kivas en hel del med Stefan och Ahrvid i denna fråga, ända tills Rutros dyker upp och ryter till:

”UPPTÄCKTER ÄR INTE PATENTERBARA”

Detta tycker jag är en bra grund att stå på – att göra skillnad på upptäckter och uppfinningar. Vad tycker du?

Martin är inne på spelteoretiska argument till att dagens patenssystem inte fungerar så bra. Han ställer frågan: ”Ska patentverken vara skadeståndskyldiga om patenten underkänns i domstol?” med det underförstådda svaret ”Ja”. Detta skulle i så fall bidra till att patentverken får mera ”ansvar” vilket kan översättas med ”straff vid felaktigt beteende” som någon kommentator sade (ungefär).

Vi har också fått besök av Amelia Andersdotter AKA Teirdez AKA Stenskott (eller är det bloggnamnet?). Hon påpekar det omänskliga uppdrag patentingenjörer har – att avgöra om ett patent bland tusentals tidigare uppnår så kallad verkshöjd eller ej. Är det ens möjligt att ta in så mycket information?

Jag vill tipsa om Amelias inlägg ”Om patent, klimat och undantag”. Om jag uppfattat hennes inställning till patentsystemen rätt är inte heller hon helt svart-vit i sin syn på saken; det viktiga är att ta reda på vad som inte funkar med dagens system och ta oss till ett bättre system. Fast hon tvivlar på att det finns ett näraliggende ”lagomläge” – kanske är det lättaste att fasa bort systemet helt.

En anonym kommentator ger följande illustration av hur han tänker sig att det kan gå till på patentverket:

”Jag kan föreställa mig diskussionen mellan patenthandläggare och hans chef.
Chefen: Pelle varför tar du vara 2.5 ansökningar per vecka, Olle tar 4 st per vecka.
Pelle: Det tar tid att undersöka ordentligt.
Chefen: Jaja, men ….
Ok Pelle fattar poängen och *pang* undersöker därefter 3 patent i veckan.”

En diskussion som hördes bland kommentarerna var den om ”nya” och ”gamla” teknikområden. Idén, om jag fattade rätt, gick ut på att långtidspatent är förödande för innovation inom ett nytt teknikområde. Anledningen är att inom nya områden sker utvecklingen/produktcykeln väldigt snabbt (vi talar om ett-två år) och då bromsar snarare än ökar patent hastigheten på teknikutvecklingen. För mera gedigna och beprövade teknikområden skulle däremot patent hålla längre, kanske 20 år. Min kommentar är: Vem och hur bestäms vad som är ett teknikområde..? Det känns vanskligt. Och vill vi verkligen komplicera dagens situation ytterligare?

Nå lite extratankar nu då. Jag känner att patentdiskussionen är enorm; kanske ännu mera så efter dessa dagar. Det kommer att ta tid detta! På något sätt måste diskussionen attackeras och styltas upp tror jag; Rutros ”axiom” att upptäckter inte bör vara patenterbara känns t.ex. som en sådan där ”nyckel” till förståelse. Jag börjar fundera på begrepp som information, representation, fysiskt föremål och uppfinning. Vad skiljer dem åt? Vad är gemensamt?

Berg

Vi bestiger patentberget tillsammans, häng på!

Taggar: , , ,


Patent igen

01 september 2009

Jag ska göra ett försök att sammanfatta föregående inlägg, och den diskussion som uppkom bland kommentarerna.

Rutros påpekar att steelneck inte angett några tydliga referenser till de hundratals patenten för TP-kabeln. Han ger också en länk till en sökning i espacenet.com databas. Espacenet.com kan vara en bra databas att söka i inför framtida diskussioner! Tack för denna länk. Huruvida steelneck eller Rutros har rätt i sak låter jag dem själva debattera i kommentarerna – just nu känns det som det är steelnecks tur att säga emot Rutros påstående om de hundratals patenten på TP-kabeln. Steelneck har dock själv inte deltagit i kommentarsdiskussionen på denna blogg, så vi kanske inte kan förvänta oss något svar från honom på ett tag.

Rutros hävdar vidare att patent inte är och aldrig har varit till för att uppfinnaren ska ha lättare att få ekonomisk ersättning; snarare handlar det om samhällsintresset att bygga på ”kunskapens träd” så att säga (Rutros har en vacker analogi med en trädstam, grenar och skott där stammen blir tjockare och tjockare – löven är nya patent, basen är patent som gått ut). Det håller jag med om – det är kunskapens träd vi vill nära, inte nödvändigtvis enskilda människor. (men det skadar ju inte om de går hand i hand de där två)

Tor gav en länk till Carl Svanbergs blogg, där också patent- och upphovsrättsdiskussioner pågår livligt. Jag kände till detta, men eftersom Carl väljer att utesluta PP-sympatisörer tog jag inte med dessa (i och för sig intressanta) länkar.

David håller med mig om att det finns en politisk vinst att göra för PP att vara något mera återhållsamma i sin retorik – ”slit upp och släng ut” är kanske en för skarp attityd? Fast med den typen av diskussioner vi för här så kanske vi kan komma fram till tydliga berättelser eller visioner om ett framtida system som är ombyggt för att bättre tillvarata de värdering som patentsystemen var till för från början? Nämligen att gynna samhällets tekniska-kulturella utveckling.

David för också fram synpunkten att patent idag används av storföretag för att spä på sin marknadsdominans. Han har en intressant vinkling på läkemedelspatent – kan de copyrightas istället för att patenteras?

Mrhama höjer en hand och säger att det måste ställas krav på dem som tar patent. När ett företag tar patent, ska idén inte bara ligga i träda – den ska utvecklas. Han går t.o.m. så långt som att säga att om patentintrång upptäcks av företaget i fråga (hos en konkurrent då alltså) – så ska patenten ogiltigförklaras om inte det första företaget har något utvecklingprojekt som angår patentet ifråga. Han tar också upp att det vore önskvärt med en mera jämnt fördelad immateriallrätt – 5 år oavsett vilken bransch, och att det kostar för mycket att inneha patent.

Stefan poängterar att patent ger makt – men frågar: var hamnar ansvaret? Han talar om cirkelrörelsen mellan patentverket->domstolen->patentverket. Att alla skyller på alla.

Leffe, som är ingenjör (en yrkesgrupp vars åsikter jag mer eller mindre efterfrågade i första inlägget), tycker att mjukvarupatent och så kallade metodpatent bör avskaffas helt. Mjukvarupatent finns tack och lov inte i Sverige/EU, men enligt Leffe börjar de ändå ”smygas in” i Sverige i form av dessa metodpatent. Han har vidare en idé om att periodicera patent till 5 år utan möjlighet till förlängning, istället för dagens 20 år (rätta mig här – jag har bara siffran 20 i huvudet). Motivet för denna korta skyddstid är att dagens teknikutveckling är såpass snabb att redan 5 år är rejält försprång för ett företag i en bransch, försprång gentemot konkurrenterna. Leffe tar också upp ”patent pending” som är ett slags ”icke-färdiga” patent. Dessa hävdas vara direkt negativa mot innovation, då de så att säga är ”dolda” för övriga spelare på marknaden. Dessutom säger han att det finns företag som gjort det till en business att endast köpa & sälja patent, och stämma andra företag.

Om jag missat någon – sorry det här var mera jobb än jag först trodde!

Så lite egna reflektioner: det verkar vara många som är intresserade av denna ”Piratpartiets tredje fråga”. Det verkar också som om det finns både åsikter i linje med mina (att Principprogrammets skrivelse om patent, generellt, är för skarpt), och i linje med principprogrammet.

Det jag önskar är att vi tillsammans försöker konkretisera lite kring alternativ till patentsystemet. Om man utgår ifrån vad vi är ute efter, som även patentsystemen säger sig vara ute efter:

** Att främja den tekniska- och kulturella utvecklingen i det civila samhället **

Det är en ganska allmänt hållen önskan. Dagens patentsystem är bara en ”implementation” så att säga, som verkar ha vissa bieffekter som flera av oss inte är så nöjda med.

Om man backar ett steg här och ifrågasätter huruvida teknisk- och kulturell utveckling skulle ske ”per automatik” utan patentsystem, så tror jag att vi alla är överrens om att ”ja, det skulle ske”. Vad vi är ute efter är att ”boosta” denna utveckling, snabba på den alltså.

Här är några grejer, som alla skulle snabba på den tekniska utvecklingen hos människan:

  1. fler människor
  2. bättre utbildning
  3. snabbare kommunikation människor emellan
  4. tillvarantagande av tidigare erfarenheter

De tre första kan vi lämna därhän – de sköter sig själva.

Jag skulle säga att (4) är det patentsystemen angriper – att förhindra inlåsningeffekter hos företag som utvecklar ny teknik. Detta för att göra det besvärligt för konkurrenter att fatta ”hur de gjorde”. Enkelt uttryckt att de ”gömmer” sin elektronik- och mekanik i ”svarta lådor” för att göra reverse-engineering (öppna och undersöka!) dyrt. Om vi kan hitta på ett nytt system som löser (4), och som dessutom har en ”berättelse” som är mera effektiv än den om ”den lille uppfinnaren” så har vi hittat något värdefullt.

Idéer?Idéer

Taggar: , , ,